Dimensioneringskontroll enligt EKS

Från Wikipedia
Version från den 30 december 2017 kl. 02.31 av InternetArchiveBot (Diskussion | Bidrag) (Räddar 1 källor och märker 0 som döda. #IABot (v1.6.1))
Punktlast i 45 graders vinkel.
Räknare

Med dimensioneringskontroll enligt EKS (Europeiska konstruktionsstandarder) avses kontroll av dimensioneringsförutsättningar, bygghandlingar och beräkningar. Dimensioneringskontrollen är den enda obligatoriska egenkontrollen för projektering av bärande konstruktioner, vilka dimensioneras enligt EKS - Tillämpning av eurokoder (och även tidigare enligt BKR). Dimensioneringskontrollen syftar till att eliminera grova fel och bör utföras av någon som inte tidigare deltagit i projektet. Graden av organisatorisk och ekonomisk självständighet bör ökas för den som utför dimensioneringskontroll av projekt av mer komplicerad natur. Dimensioneringskontrollen skall utföras för konstruktioner i säkerhetsklass 2 och 3, den behöver inte utföras för konstruktioner i säkerhetsklass 1.[1]

Krav på att dimensioneringkontrollen utförs bör finnas med i kontrollplanen enligt PBL.[2] En av de rekommendationer Statens haverikommission gav Boverket i samband med Ystadraset var att tydliggöra betydelsen av dimensioneringskontroll vid upprättande av kontrollplaner.[3]

Vad som skall ingå i dimensioneringskontrollen

Anvisningar för vad som skall ingå i dimensioneringskontrollen finns i EKS.[4]

I EKS står att dimensioneringskontroll normalt bör omfatta kontroll av att

  • de antaganden som dimensioneringen baseras på överensstämmer med de krav som ställs för ifrågavarande byggnad,
  • antaganden om egenskaper hos byggmaterial samt jord och berg är tillämpliga,
  • antaganden om laster och materialpåverkan är tillämpliga,
  • valda beräkningsmodeller är lämpliga,
  • valda beräkningsmetoder är lämpliga,
  • grafiska eller numeriska beräkningar är korrekt genomförda,
  • valda provningsmetoder är lämpliga,
  • beräkningsresultaten är korrekt överförda till bygghandlingar

Hur dimensioneringskontrollen skall dokumenteras

I EKS står att det i konstruktionsdokumentationen skall finnas uppgifter om dimensioneringskontrollens omfattning och vem som har utfört kontrollen. Dessutom står det att resultaten av utförda kontroller skall dokumenteras och att eventuella avvikelser med tillhörande åtgärder skall dokumenteras liksom andra uppgifter av betydelse för den färdiga konstruktionens kvalitet.

Andra länders motsvarighet till dimensioneringskontroll och kontroll enligt EN 1990 bilaga B, vilket kan ge vägledning vad det gäller hantering av den svenska dimensioneringskontrollen

Vad gäller det som motsvarar dimensioneringskontrollen i andra länder finns tydligare anvisningar rörande vad som skall kontrolleras, omfattningen av kontrollen, samt kravet på oberoende hos den som utför kontrollen, än vad det gör i Sverige för dimensioneringskontrollen. Dessa kan användas för vägledning då det gäller att bestämma hur dimensioneringskontrollen skall utformas och hanteras. Vanligen är hur kontrollerna behöver utföras och omfattning av dem styrt av vilken konsekvensklass, enligt EN 1990 och EN 1991-1-7, konstruktionen är att hänföra till. Ett sådant system för kontroll är det som beskrivs i SER Technical Bulletin Number 2 utgiven av Structural Engineers Registration Ltd, hemmahörande i Skottland.[5] I de Danska nationella annexet till EN 1990, DS/EN 1990 DK NA, hittar man exempel på krav på oberoende för kontrollen av byggnader i olika konsekvensklasser.[6] I Designers' Guide to Eurocode: Basis of structural design: Basis of structural design EN 1990 Second edition, Kapitel 8 finns exempel på både omfattning och oberoende av kontroll för konstruktioner i olika konservensklasser.[7] Bland förslagen till uppdateringar av EN 1990 i dokumentet Recommendations for amendments to EN 1990 hittar man bland det som gäller bilaga B förslag på krav på utförande och omfattning av kontroll projektering och utförande.[8]

Olyckor och kollaps till följd av bristande dimensioneringskontroll

Hyatt Regency-raset

Avsaknad eller brister i dimensioneringskontrollen har utpekats som en orsak till olyckor och kollaps. Brister i dimensioneringskontrollen anses vara en av orsakerna till Kistaraset.[9] Det anses vara en vanlig orsak till att tak rasar då det snöar.[10][11] Det anses även vara en av orsakerna till Ystadraset.[3][12]

Noter och referenser

  1. ^ ”EKS - Tillämpning av eurokoder”. Boverket. 6 oktober 2011. Arkiverad från originalet den 5 april 2013. https://web.archive.org/web/20130405220534/http://www.boverket.se/Lag-ratt/Boverkets-forfattningssamling/BFS-efter-forkortning/EKS/. Läst 9 mars 2013. 
  2. ^ ”Kontrollplaner i bygglagstiftningen”. Bygg & teknik. 11 maj 2012. Arkiverad från originalet den 19 december 2013. https://web.archive.org/web/20131219184931/http://www.nypbl.se/wp-content/uploads/Kontrollplaner_artikel.pdf. Läst 9 mars 2013. 
  3. ^ [a b] ”Slutrapport RO 2013:03 Husras på Aulingatan i Ystad, Skåne län, den 25 maj 2012 Dnr O-06/12”. Statens haverikommission. 17 december 2013. Arkiverad från originalet den 17 december 2013. https://web.archive.org/web/20131217224042/http://www.havkom.se/virtupload/reports/RO2013_03.pdf. Läst 17 december 2013. 
  4. ^ ”EKS – Europeiska konstruktionsstandarder”. Boverket. 28 oktober 2015. http://www.boverket.se/sv/lag--ratt/forfattningssamling/gallande/eks---bfs-201110/. Läst 4 november 2015. 
  5. ^ ”SER Technical Bulletin Number 2 SER Scheme For Certification Of Design (Building Structure)”. Structural Engineers Registration Ltd. 22 juni 2006. Arkiverad från originalet den 10 april 2015. https://web.archive.org/web/20150410121331/https://www.ser-ltd.com/scotland/Bulletin/TechBulletin2.pdf. Läst 4 april 2015. 
  6. ^ ”DS/EN 1990 DK NA:2013 National Annex to Eurocode: Basis of structural design”. Energi Styrelsen. 17 september 2013. https://webshop.ds.dk/Files/Files/Products/M279428_attachPV.pdf. Läst 4 april 2015. 
  7. ^ ”Designers’ guide to eurocode: Basis of structural design EN 1990 Second edition”. Institution of Civil Engineers. 11 maj 2012. https://books.google.se/books?id=7Z8aMAHjyqQC&lpg=PR5&ots=T-R-j_oMLv&dq=Designers%E2%80%99%20Guide%20to%20Eurocode%20Basis%20of%20Structural%20Design%20EN%201990&hl=sv&pg=PA125#v=onepage&q&f=false. Läst 4 april 2015. 
  8. ^ ”N 1069 CEN-TC250-WG7 N0001 EG EN1990 - Recommendations for amendments to EN 1990”. CEN/TC 250. 3 mars 2014. http://llp-infra.cvut.cz/download/new1/CEN-TC250_N1069_N_1069_CEN-TC250-WG7_N0001_EG_EN1990-Recom.pdf. Läst 4 april 2015. 
  9. ^ ”Dimensionera och kontrollera för att undvika olyckor Boverket kommenterar domen i målet om raset i Kista”. Boverket. 2 mars 2010. Arkiverad från originalet den 26 september 2014. https://web.archive.org/web/20140926155203/http://www.boverket.se/Global/Om_Boverket/Dokument/planera_bygga_bo/2010/Nummer-1/Artikelarkiv/Dimensionera_o_kontrollera.pdf. Läst 9 mars 2013. 
  10. ^ ”Ritfel vid bygge riskerar hamna utanför nålsögat”. Ny teknik. 12 december 2012. http://www.nyteknik.se/nyheter/bygg/byggartiklar/article3602447.ece. Läst 9 mars 2013. 
  11. ^ ”Risk att förra vinterns många takras upprepas”. Byggindustrin. 25 november 2010. http://www.byggindustrin.com/nyheter/risk-att-forra-vinterns-manga-takras-upp__8395. Läst 9 mars 2013. 
  12. ^ ”Krav på Boverket efter husras”. Ny teknik. 17 december 2013. http://www.nyteknik.se/nyheter/bygg/byggartiklar/article3794608.ece. Läst 17 december 2013. 

Se även

Externa länkar