Eleonora av Pfalz-Neuburg

Från Wikipedia
Eleonora av Pfalz-Neuburg

Eleonora av Pfalz-Neuburg, född 6 januari 1655, död 19 januari 1720; tysk-romersk kejsarinna 1676-1705, interim-regent 1711.

Dotter till kurfurst Filip Wilhelm av Pfalz-Neuburg.

Gift 1676 med Leopold I (tysk-romersk kejsare).

Barn:

  1. Josef I (1678-1711)
  2. Christina (född o död 1679)
  3. Maria Elisabeth (1680-1741), ståthållare i Nederländerna
  4. Leopold Josef (1682-1684)
  5. Maria Anna (1683-1754), gift med Johan V av Portugal
  6. Maria Theresia (1684-1696)
  7. Karl VI (1685-1740)
  8. Maria Josepha (1687-1703)
  9. Maria Magdalena (1689-1743)
  10. Maria Margaretha (1690-1691)

Eleonora utvaldes till kejsarinna på grund av hennes familjs kontakter och uppskattade fertilitet. Hon var starkt troende katolik och tackade ja mot sin vilja eftersom hon hellre hade velat bli nunna. Hon rapporteras ha varit depressiv och självdestruktiv, klädde sig ofta i sorgklädsel, tyckte om botgörelse och upprätthöll ett strikt, klosterliknande hovliv som ansågs överdrivet och förlöjligades.

Hon var politiskt aktiv, tog emot och öppnade viktiga dokument och genomdrev fördelar och höga poster åt släktingar. Hon gynnade kanslern Theodor Strattmann . Under den äldste sonens regeringstid 1705-11 försökte hon utöva inflytande genom svärdottern. Då sonen dog sonlös 1711 och den andre sonen var i Spanien blev hon interimsregent. Hon förhindrade ett ungerskt uppror, signerade fördraget i Szatmár och genomdrev valet av sonen Karl till nästa kejsare. Då Karl kom hem från Spanien lämnade hon hovet och ägnade sig åt botgöring och välgörenhet.

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Eleonor Magdalene of Neuburg, 1 november 2009.
Företrädare:
Claudia Felicitas
Tysk-romersk kejsarinna
1676-1705
Efterträdare:
Wilhelmina Amalia av Braunschweig-Lüneburg