FN:s fredsbevarande styrkor i Cypern
 FN:s fredsbevarande styrkor i Cypern | |
 En UNFICYP-patrull i buffertzonen. | |
| Organisationstyp | Fredsbevarande styrkor |
|---|---|
| Förkortningar | UNFICYP |
| Force Commander | Chao Liu |
| Status | Aktiv |
| Bildad | 1964 |
| Säte | Blue Beret Camp, Nicosias internationella flygplats |
| Webbplats | UNFICYP Home page |
| Underordnad | FN:s avdelning för fredsbevarande operationer |
FN:s fredsbevarande styrkor i Cypern (engelska: United Nations Peacekeeping Forces in Cyprus, UNFICYP) är en fredsbevarande FN-styrka som upprättades den 4 mars 1964 enligt FN:s säkerhetsråds resolution 186 för att förhindra en upprepning av striderna efter inbördes stridigheter mellan grekcyprioter och turkcyprioter, att bidra till att bevara och återställa lag och ordning och för att underlätta en återgång till normala förhållanden.[1]
Efter den grekcypriotiska statskuppen 1974 och den turkiska invasionen av Cypern förlängde och utökade FN:s säkerhetsråd missionen att förhindra att tvisten förvandlades till krig, och UNFICYP omgrupperadess till att patrullera FN:s buffertzon på Cypern och bistå vid upprätthållandet av det militära status quo. Sedan etableringen har styrkan också arbetat i samförstånd med den särskilde representanten för FN:s generalsekreterare och företrädare för de två folkgrupperna, för att söka en vänskaplig diplomatisk lösning på Cypernfrågan.
Inledningsvis bestod UNFICYP av militära och civila kontingenter från Australien, Österrike, Danmark, Finland, Kanada, Sverige, Irland, Storbritannien och Nya Zeeland, men under sin långa historia har styrkan varit föremål för olika FN-resolutioner och omorganisationer, och består för närvarande av kontingenter från Argentina, Australien, Österrike, Bosnien och Hercegovina, Kanada, Kroatien, El Salvador, Ungern, Indien, Irland, Italien, Montenegro, Nederländerna, Peru, Serbien, Slovakien, Ukraina och Storbritannien.
Sveriges bidrag
Efter att FN:s säkerhetsråd antagit resolutionen i början av 1964 anlände i mars samma år en förtrupp från Sverige. Till en början var storleken på den svenska bataljonen 700 man, men kom att utökas till 955 med personal dels från Gazabataljonen ur UNEF men även från den avvecklade svenska Kongobataljonen ur ONUC.
Genom att UNFICYP bekostades av respektive truppbidragare, meddelade Sverige februari 1987 FN:s generalsekreterare att det svenska bidraget skulle dras in, om inte de finansiella förutsättningarna ändrades samt att det politiska läget förbättrades. Någon förändring gällande finansieringen kom ej till skott förrän 1993 och den svenska bataljonen kom att avvecklas i slutet av 1987. Dock behöll Sverige fram till och med 1993 en mindre personalstyrka på plats, vilken främst bestod av stabs- och polispersonal.[2]
Referenser
- ^ ”United Nations Security Council Resolution 186(1964)” (PDF). Förenta nationerna. 4 mars 1964. Arkiverad från originalet den 21 april 2012. https://web.archive.org/web/20120421223946/http://daccess-dds-ny.un.org/doc/RESOLUTION/GEN/NR0/211/44/IMG/NR021144.pdf?OpenElement. Läst 18 juli 2012.
- ^ ”UNFICYP – Cypern”. Försvarsmakten. Arkiverad från originalet den 12 augusti 2011. https://web.archive.org/web/20110812045947/http://www.forsvarsmakten.se/sv/Internationella-insatser/Avslutadeinsatser/Truppinsatser/UNFICYP--Cypern/. Läst 5 april 2013.