Ferdinand av Danmark
Fredrik Ferdinand av Danmark, arvprins Ferdinand, född 1792, död 1863, son till arvprins Fredrik av Danmark och Sofia Fredrika av Mecklenburg-Schwerin.
Gift 1829 på Frederiksborg av dynastiska skäl med Caroline av Danmark (1793-1881) , dotter till Fredrik VI av Danmark och hans maka, Maria Sofia Fredrika av Hessen-Kassel. Äktenskapet var barnlöst.
Ferdinand utbilddes till officer och blev 1829 general. 1839 blev han kommenderande general på Jylland och 1840 på Själland. 1840-48 och 1852-63 var han medlem av geheimestatsrådet. Utan begåvning och egentligt politiskt intresse, nekade Fredrik Ferdinand av monarkistiska skäl att skriva under oktoberförfattningen av 1855,men försonades 1856 genom Carl Georg Andræs förmedling.[1]
Fredrik Ferdinand var mycket begiven på spel och kvinnoaffärer, något som gjorde att han ständigt hade dålig ekonomi, men han vann stor popularitet i Köpenhamn genom sitt folkliga sätt.[1]
Makarna, som av köpenhamnarna ansågs originella och inte så litet excentriska, residerade i det s.k. Bernstorffske Palae på Bredgade, nära Amalienborg.
Noter
Källor
- Källa: Bramsen, Bo, "Ferdinand og Caroline", Politikens Förlag, Köpenhamn 1969