Gammelstad

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Den här artikeln handlar om en tätort i Luleå kommun. Se Gamlestaden för ortsartiklar med snarlika namn.
Koordinater: 65°38′20″N 22°0′20″Ö / 65.63889°N 22.00556°Ö / 65.63889; 22.00556
Gammelstad
(Gammelstaden)
Tätort
Gammelstads kyrkstad med Nederluleå kyrka i bakgrunden.
Land  Sverige
Landskap Norrbotten
Län Norrbottens län
Kommun Luleå kommun
Församling Nederluleå församling
Koordinater 65°38′20″N 22°0′20″Ö / 65.63889°N 22.00556°Ö / 65.63889; 22.00556
Area 619,93 hektar
Folkmängd 4 960 (2010)[1]
Befolkningstäthet 8 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Gammelstad
Postnummer 954 XX
Riktnummer 0920
Tätortskod 8580
Gammelstads läge i Norrbottens län
Red pog.svg
Gammelstads läge i Norrbottens län

Gammelstad, sedan 1987 officiellt Gammelstaden,[2] är en tätort strax väster om Luleå i Luleå kommun, Norrbottens län. Gammelstad brukar ofta beskrivas som det egentliga Luleås äldsta del. Kring kyrkan ligger Gammelstads kyrkstad med 408 kyrkstugor i nära ursprungligt skick. Kyrkstaden finns med på Unescos världsarvslista.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Luleå Gamla stad omkring år 1700.

För tusen år sedan stod havet tio meter över dagens nivå och det som syntes av Gammelstads kyrkberg var en liten ö i Lule älvs mynning. Under 1300-talet blev området centrum i en socken som sträckte sig från Skanderna ända ner till kusten längs Kalix, Lule och Råne älvar. Gammelstad blev också handels- och marknadsplats.

Sverige och Ryssland var efter freden i Nöteborg 1323 oeniga om gränsdragningen i norr. Svenska staten gav då Lule älvdal till stormän från Mellansverige. Kyrkan sände ut präster och byggde enkla träkyrkor och 1339 hölls gudstjänst i ”Luleå” för första gången. Dagens Norrbotten blev en del i det svenska riket med svensk lagstiftning, skattläggning, kyrka och präster.

Den imponerade Nederluleå kyrka började byggas under 1400-talet. Den vittnar om bygdens ekonomiska välstånd, byggd på handel med skinn från inlandet och lax från fisket i älvarna.

1621 grundades Luleå stad vid den gamla marknadsplatsen. Gustav II Adolf anlitade Olof Bure till uppdraget att göra en stadsplan. Bure verkar ha utgått från en utfartsväg i nordöst, där han byggde upp ett oregelbundet rutnätsparti av gator och kvarter. En del av Gammelstad uppvisar en alltför oregelbunden struktur för att ha påverkats av Bures stadsplaner, och måste vara av ännu äldre datum. Gammelstad har efter Bure bevarat sin stadsbild.[3]

Redan efter 28 år, 1649, konstaterades att hamnen blivit för grund till följd av landhöjningen. Man tvingades flytta sin stad till den plats den ligger än i dag. Därmed fick man Luleå Nya stad och Luleå Gamla stad, nutidens Luleå och Gammelstad.

Senare utbyggnad[redigera | redigera wikitext]

Från 1863 till och med 1968 var Gammelstad huvudort i Nederluleå landskommun. Under denna tid, särskilt från mitten av 1900-talet, expanderade Gammelstad med nya områden. Förutom modernare bebyggelse i anslutning till den historiska kyrkstaden tillkom helt nya bostadsområden längre söderut, i anslutning till Gammelstadsfjärden. Viktigast av de nya områdena var Stadsön, som började byggas ut 1965, och som begåvades med ett modernt affärscentrum, högstadieskola och simhall. Efter kommunsammanslagningen 1969 har Gammelstad nästan vuxit samman med centralorten Luleå, men räknas ännu som en egen tätort. Gammelstad är egen postort. Godsterminalen i Luleå flyttades från järnvägsstation i centrum till en nybyggd godsterminal längs Gammelstad–Karlsvikshyttans Järnväg mot Storheden och Karlsvik[4].

Delområden[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Gammelstad 1960–2010[5]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
1 557
1965
  
2 280
1970
  
4 931
1975
  
6 337
1980
  
5 852
1990
  
5 129 536
1995
  
4 992 617
2000
  
4 910 617
2005
  
4 892 617
2010
  
4 960 620

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ "Gammelstad". Ne.se. Läst 7 december 2012.
  3. ^ Nils Ahlberg, Stadsgrundningar och planförändringar : Svensk stadsplanering 1521–1721, avhandling vid Institutionen för landskapsplanering Ultuna och Konstvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet 2005, s. 495
  4. ^ Mia Ising (2006-03-01). ”Gammelstad - nav i norr”. Banverket Godset 3/2006. http://red-media.se/referenser/pdf/Godset3-06.pdf?pid=345122135237167&rid=1&initPage=1. Läst 2013-04-12. 
  5. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]