Hobukten

Från Wikipedia
Hobukten omkring 1900

Hobukten är ett danskt farvatten som med ungefär 50 km² utgör den nordliga änden av vadehavet och ligger mellan Skallingen i sydväst Ho i väst, Oksbøl mot norr och Hjerting mot öst. I den nordöstliga änden har Varde å sitt utlopp genom Tarp Enge och Billum Enge, norr om Marbæk Plantage.

I buktens sydliga ände ligger ön Langli omgiven av stora sandbankar, men med en ebbväg norrut till halvön Nyeng, söder om Ho.

Hobukten är som en del av vadehavet ett Internationellt naturskyddsområde i Natura 2000-nätverket, och både Ramsarområde, EU-habitatområde och fågelskyddsområde.[1]

Namnet går tillbaka till cirka 1325 när det hette Hoo, vilket kommer från det gamla danska ordet trug. Detta område var tidigt bland de tätast bebodda i Västjylland, eftersom bukten gav lä för både frakt- och fiskebåtar.

År 1941 fanns stora planer på landutvidgning i Hobukten, där man i ett samarbete mellan Hedeselskabet och Statens Landvindingsudvalg ville reglera Varde Å, göra Langli till fastland, och torrlägga en areal på 1550 hektar. Projektet blev dock skrinlagt eftersom man befarade att det kunde orsaka sandansamling i seglingsfarleden in till Esbjerg.[2]

Referenser

  1. ^ www.vandognatur.dk Nr. 89 Vadehavet
  2. ^ Keld Hansen: Det tabte Land p.238 (Gads Forlag 2008), ISBN 978-87-12-04373-7

55°34′0.81″N 8°16′24.21″Ö / 55.5668917°N 8.2733917°Ö / 55.5668917; 8.2733917