Holdingbolag

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Ett holdingbolag eller förvaltningsbolag är ett bolag som äger aktier i andra bolag. Förvaltningsbolagets syfte är ofta att ha kontroll över ett antal andra företag, kallade dotterbolag. Oftast äger holdingbolaget precis så stor andel av dotterbolagen att det har egen majoritet (i teorin mer än hälften, i praktiken dock en något mindre andel, eftersom en del småsparare aldrig utnyttjar sin möjlighet att delta i bolagsstämma).

Även om det med förvaltningsbolag oftast anses att det är ett bolag som främst är till för att inneha andelar i andra företag, finns det inget som hindrar att förvaltningsbolaget har egen verksamhet.

En snarlik konstruktion är investmentbolag. Medan investmentbolagets syfte mer brukar gå ut på ren finansiell förvaltning av bolag, investering i nya marknader och ofta att köpa och sälja olika bolag, avser begreppet holdingbolag oftare ett bolag som är tänkt som ett moderbolag i en mer permanent koncern, ofta med dotterbolag i samma eller närliggande branscher.

Kvalificerade att utöva holdingfunktioner är aktiebolag, kommanditbolag, stiftelser, truster, fasta driftställen och privatpersoner. Funktionerna i ett holdingbolag kan uppfyllas oavsett juridisk form.[1] Vilket man ska välja beror bl.a. på vilken funktion holdingbolaget ska ha och en rad faktorer.[2]

Offshorebolag[redigera | redigera wikitext]

Något som kan förvirra är om ett holdingbolag kan kallas för ett offshorebolag. Internationella valutafonden definierar offshore som:

  1. ”I sin enklaste mening, regler om finansiell service av banker och andra agenter till personer som inte har hemvist i landet ifråga.
  2. I sin bredaste betydelse kan ett offshore finanscenter betyda vilket som helst finanscenter där offshore aktiviteter sker. Denna definition skulle inkludera alla större finanscentrum i världen.”

Vilka länder som anses som offshore finanscenter är olika från bedömare till bedömare. OECD klassificerar till exempel utifrån sin lista från år 2000, 14 länder som offshore finanscentrum. Men det finns listor från olika institutioner och andra bedömare som rankar 19, 42 respektive 69 länder som offshore finanscentrum.[3] Konceptet offshore betyder olika beroende på hur man ser på det. Det är upp till bedömaren. Men för att anses som ett offshore finanscentrum måste ändå vissa kriterier vara uppfyllda.[4]

Som framgår av denna redogörelse så är offshore i princip ett bolag som är etablerat i ett land där ägaren/ägarna inte har hemvist. Dessutom ska det anses vara ett offshore finanscentrum enligt vissa kriterier för att definieras som offshore. Ett holdingbolag kan således anses vara etablerat i ett offshoreland eller onshoreland, men det beror på hur man ser på saken.[4]

Holdingbolag och skatteplanering[redigera | redigera wikitext]

Ett holdingbolags huvudsakliga kommersiella syfte ligger i att ha ett långvarigt intresse i en eller flera juridiskt oberoende företag. Det är en slags praktisk organisation, inte ett juridiskt koncept.[5] I ett holdingbolag optimerar man distribuerandet av vinster och samtidigt finansierar man andra företag genom holdingbolaget.[6] Vanligen dominerar bolag internationella holdingbolagsstrukturer.[7]

Skatteparadis[redigera | redigera wikitext]

Holdingbolag kan lokaliseras till stater som betraktas som skatteparadis eller som inte är att betrakta som skatteparadis. Det föreligger en diskussion om vad som skall anses vara ett skatteparadis.[3]

Holdingbolags lokalisation vid skatteplanering[redigera | redigera wikitext]

Kriterier[redigera | redigera wikitext]

Vid lokalisering av ett holdingbolag studeras vanligen följande områden:

  • Skattebefrielse för utdelningar och kapitalvinster på aktier (och villkoren för att ta del av dessa undantag)
  • Ingen eller låg källskatt på ingående och utgående utdelningar och likvidationsutdelning
  • Ingen stämpelskatt på ”capital contributions”[8]
  • Ingen ”share transfer tax”[8]
  • Ingen eller begränsade eget kapital/skuld restriktioner (ej underkapitalisering)
  • Begränsade skatteflyktsregler
  • Ingen CFC lagstiftning (utländskt kontrollerat bolag)
  • Fördelaktiga skatteavtal
  • Avdrag för goodwill och värdeminskning på det nuvarande värdet av tillgångarna
  • Brett skatteavtalsnätverk
  • Ingen uttagsbeskattning
  • Fördelaktig momsbeskattning
  • Låg beskattning av anställda
  • Låg bolagsskattesats
  • Attraktivt investeringsklimat
  • Ingen ’exit taxation’[8]
  • Ingen källskatt på räntebetalningar
  • Låg beskattning av ränteintäkter
  • Ingen valutakontroll

Icke skattefaktorer som kan vara aktuella att beakta vid en holdingbolags lokalisation är:

  • Regeringens attityd mot utländska investerare
  • Infrastruktur
  • Arbetskraft
  • Ekonomiska förhållanden
  • Politiska risker och miljömässiga regler[8]

Konkurrens mellan holdingbolagslokalisationer[redigera | redigera wikitext]

I de flesta fall finns det ingen ‘perfekt’ holdingbolagsdestination. Fördelarna och nackdelarna av vilken som helst holdingbolagslokalisation beror på från fall till fall.[9]

Europa verkar dock vara det mest populära lokaliseringsalternativet för etableringen av holdingbolag och dess popularitet ökar. ”Följande efter förverkligandet av den gemensamma marknaden mellan EU:s medlemsstater, särskilt på grund av implementeringen av moder/dotterbolagsdirektivet och Fusionsdirektivet inom beskattningsområdet, så har etablerandet av holdingbolag i Europa blivit i ökande grad populärt”.[10]

De fem länder som anses vara mest populära för amerikanska multinationella bolag att etablera finansholdingbolag i enligt en undersökning är Nederländerna, Tyskland, Schweiz, Storbritannien och Luxemburg.[11] Dessa Europeiska länder har totalt 89 % av amerikanska finansholdingbolag. Andra siffror gäller för etablerandet av holdingbolag som s.k. kompetenscentrum och huvudkontor.[12] Men dessa ”klassiska” holdingbolagslokalisationer möter allvarlig konkurrens från de 10 nya medlemsstaterna i EU. Dessa medlemsstater sänker sina bolagsskatter och företar andra skatteinitiativ för att attrahera utländska investerare.

Särskilt framträdande skattemässigt bland dessa anses idag Cypern vara.[13] Malta anses också vara ett populärt land för att etablera holdingbolag i.[14]

Vissa holdingbolagsorter är populära för vissa ändamål, såsom t.e.x. Singapore, Hongkong, Bermuda, Cayman Islands, Panama, Jersey och Isle of Man. Dessa länder har konkurrenskraftiga regler för att attrahera investerare av visst slag.[4]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Eicke, Rolf, författare till boken Tax planning with Holding Companies – Repatriation of US profits from Europe, 2009, s 39
  2. ^ Eicke, Rolf, författare till boken Tax planning with Holding Companies – Repatriation of US profits from Europe, 2009, s. 38
  3. ^ [a b] Offshore Financial Centers IMF Background Paper Prepared by the Monetary and Exchange Affairs Department June 23, 2000, http://www.imf.org/external/np/mae/oshore/2000/eng/back.htm, 20 maj 2010 kl 16.20
  4. ^ [a b c] John Knutsson, Examensarbete Juridiska Fakulteten, Lunds Universitet, 2010, http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1712930&fileOId=1717915, "Vilka faktorer gör Sverige konkurrenskraftigt som holdingbolagsland"? - En internationell jämförelse, s.24
  5. ^ Eicke, Rolf, författare till boken Tax planning with Holding Companies – Repatriation of US profits from Europe, 2009, s. 37
  6. ^ Eicke, Rolf, författare till boken Tax planning with Holding Companies – Repatriation of US profits from Europe, 2009, s 35
  7. ^ Eicke, Rolf, författare till boken Tax planning with Holding Companies – Repatriation of US profits from Europe, 2009, s. 101
  8. ^ [a b c d] John Knutsson, Examensarbete Juridiska Fakulteten, Lunds Universitet, 2010, http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1712930&fileOId=1717915, "Vilka faktorer gör Sverige konkurrenskraftigt som holdingbolagsland"? - En internationell jämförelse, s. 9 f.
  9. ^ Eicke, Rolf, författare till boken Tax planning with Holding Companies – Repatriation of US profits from Europe, 2009, s. 146
  10. ^ Romano, Carlo: Holding company Regimes in Europe: A comparative survey, European Taxation 1999, s. 256
  11. ^ Kessler, W. Eicke, R.: Is Germany a ‘Holding Haven’?, Tax Notes International, 2008, Vol 50, Numb. 8, s. 687-692
  12. ^ Eicke s. 161
  13. ^ Finkenzeller, Martin/Spengel, Christoph: Company Taxation in the New Member States: Impact on Location Decisions by Multinationals, European Taxation 2004, s. 345
  14. ^ Malta's Holding Company Regime, Imke Gerdes, Tax Analysts 2010, s. 595