Instamatic
Instamatic är en kameraserie med speciellt utformad kassett som introducerades 1963 av Kodak. Meningen med kassetten var att man skulle kunna byta film i kameran mellan till exempel svartvit, positiv och negativ färgfilm utan att något mer än en enda oexponerad bildruta förstördes. Kamerans övriga beränsningar gjorde dock att få utnyttjade denna möjlighet.
Filmkassetten fanns i ett kvadratiskt negativformat 28x28mm varav effektiv bildyta var ca 26.5x26,5 mm. Detta kallas 126 cartridge och det fanns även ett miniformat, pocket instamatic med 16 mm film med beteckningen 110-format. Bredden på standardformatet är samma som för 135-film, men instamaticfilm känns igen på, förutom de kvadratiska bilderna, att filmerna är perforerade bara i sin ena kant och bara med ett hål per bildruta. Minolta gjorde ett försök att lansera en avancerad kamera för instamatics 110-format.
Kameran är i princip en fortsättning på de gamla lådkamerorna men nu tillverkade av plast. Utvecklingen av den färgnegativa filmens exponeringslatitud gjorde Instamatic-kameran möjlig. Kameran försågs med blixtlampor och senare med blixtkuber där fyra blixtlampor kunde avfyras genom ett mekaniskt arrangemang.
Kameran försågs med fixfokuslins som är tämligen korrigerad för linsfel, men som har låg ljusstyrka. Fixfokuslinsen tecknar skarpt mellan någon meter framför kameran till nära nog oändlighet. Objektivet har en centralslutare med två inställningar: mulet och solsken. Det är beroende av fixfokuslinsens ljusstyrka och brännvidd. Instamatic-kameran är den populäraste kameran som Kodak gjort.
Den levereras i 126-format och 110-format. Kodak har efter Instamatic lanserat Disc-kameran men den blev inte lika populär.
Tillverkningen av 126-film upphörde 2007. Ferrania/Solaris i Italien var den sista tillverkaren av 126-film.
Elektronikens framsteg i kameratillverkningen har senare försett icke-teknisk intresserad allmänhet med mera kraftfulla kameror. Men dessa gamla kameratyper lever vidare i engångskameran.