Köplagen

Från Wikipedia
Version från den 30 december 2017 kl. 23.08 av Kolurpen (Diskussion | Bidrag) (bytt namn på hem och distansförsäljningslagen)

Köplagen (1990:931) trädde i kraft 1 januari 1991 och ersatte då en av de "klassiska" lagarna, Köplagen från 1905.

Köplagen har inte samma betydelse för handeln i samhället som den "gamla Köplagen" hade. Att köplagens rättsverkan är inskränkt beror på många saker. Främst kanske på den "konsumentlagstiftning" som slagit igenom under de senaste decennierna och som ofta innehåller tvingande regler. Med tvingande regel avses en regel som gäller oavsett vad parterna avtalat.

Till dessa lagar hör

Genom dessa lagar undantas alla köp där näringsidkare varit säljare, och konsumenter köpare.

Köplagens betydelse inskränks också av att den enligt 2 § inte avser överlåtelse av tomträtt eller fast egendom.[4] Inte heller avser den köp av byggnad som uppförts för stadigvarande bruk.[5] Den gäller inte heller då lagen (1987:822) om internationella köp är tillämplig.[6] Slutligen gäller den inte heller då parterna avtalat annat eller praxis eller sedvänja eller handelsbruk anses bindande.[7] Lagen gäller beställning av en vara som skall tillverkas utom när beställaren skall tillhandahålla en väsentlig del av materialet.[8] Det kvarstår då huvudsakligen de fall då någon som inte är näringsidkare säljer en vara eller då näringsidkare säljer en vara till annan näringsidkare.

I så fall gäller för

  • Varans avlämnande 6-11§§ [9]
  • Risken för varan 12-16§§[10]
  • Varans beskaffenhet 17-21§§[11]
  • Påföljder vid dröjsmål med varans avlämnande 22-29§§[12]
  • Påföljder vid fel i varan 30-41§§[13]
  • Gemensamma bestämmelser som påföljder vid säljarens avtalsbrott 42-44§§[14]
  • Köparens skyldigheter 45-50§§[15]
  • Påföljder vid köparens avtalsbrott 51-60§§[16]

Fotnoter

Jämför