Caspar van Panten

Kasper Panten, född cirka 1585 i Nederländerna, död våren 1630 i Stockholm, var en holländsk arkitekt och skulptör, verksam i Stockholm från 1620.

Biografi

Panten är känd från 1617 som borgare och bildhuggare i Amsterdam. Hans förmåga som innovatör och konstruktör bekräftas genom de patent som han 1617 fick för bl. a. tekniska och konstnärliga insatser samt en förbättrad kvarnkonstruktion.

År 1620 kom han i tjänst hos Karl Filip som ledare för byggnadsarbetena i dennes furstendöme, och som Gustav II Adolfs högst betrodde arkitekt för ombyggnaden av Stockholms slott och Vibyholms slott. Han skulle även ha överinseende över alla slags hantverkare och svara för undervisning inom byggnads- och hantverksverksamheten.

Slottet Tre Kronor, år 1661.

Redan samma år som Panten anställdes vid slottet var han engagerad i projekt till stora nybyggnadsföretag. Planer och beräkningar gjordes 1622 för en ny stallbyggnad vid Norrmalmstorg (nu Gustav Adolfs torg), men byggnadsarbetena kom inte igång förrän 1627. Gustavianum i Uppsala uppfördes under hans ledning 1622 — 23. Den enkla, rektangulära huskroppen byggdes om och förändrades dessutom ytterligare under 1660-talet. Åren 1622-23 ledde han även uppförandet av tullstaket, tullportar och tullhus kring Stockholm samt Beridarebanan eller Rännarebanan vid det senare Hötorget.

De ständigt pågående byggnadsarbetena vid kungliga slottet intensifierades 1624 då Gustav Adolf slöt avtal med Panten om att uppföra en ny länga vid Smedjegården — den första kända byggnadsentreprenaden av modernt slag i Sverige. För de kommande stora arbetena besökte Panten på uppdrag av kungen våren 1624 Holland för att engagera hantverkare samt inköpa redskap och verktyg.

Pantens endast tioåriga verksamhet i Sverige var omfattande. Nästan allt vad han skapade här är dock borta eller helt förändrat. Hans främsta verk var Vibyholms slott. Det får betraktas både som inledningen till och huvudverket för den holländska högrenässansen i Sverige. Både Vibyholm och Pantens planer för stallbyggnaderna betraktades av samtiden som förnäma skapelser inom byggnadskonsten. Det manifesterades genom att ritningar av dem sattes upp inom glas och ram på Stockholms slott 1627.

Panten stod i sin fasadutformning nära Lieven de Keys bildhuggararkitektur och hade påverkats av dennes slakthus i Haarlem, uppfört 1603. Han bidrog med sina portaler, predikstolar m. m. också till att befästa den tysk-holländska stilen i Sverige.

Källor

• Bra Böckers lexikon, 1978
• Kasper (Casper, Caspar) Panten, urn:sbl:8041, Svenskt biografiskt lexikon (art av Barbro Flodin), hämtad 2015-03-22.