Matematik 1
Matematik 1 är en gymnasiekurs som är ett kärnämne och därmed ett obligatoriskt ämne för alla elever i den svenska gymnasieskolans första skolår. Kursen omfattar 100 poäng och läses under en termin av naturvetare och tekniker och under ett läsår av övriga (ibland även över en längre tid på vissa skolor). Matematik 1 ersätter från och med läsåret 2011/12 kursen Matematik A i och med läroplanen Gy11.
Matematik 1 är uppdelad i tre spår, Matematik 1a, 1b och 1c, där 1c är det svåraste och läses på naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet. Anledningen är att kursen är uppdelad är att den ska vara bättre anpassad till kraven i de olika yrkes- och högskoleförberedande gymnasieprogrammen. Kursen bygger på tidigare kunskap från grundskolan.
Kursen betygsätts med betygsskalan A-F där A är det högsta betyget, E är det lägsta godkända betyget och F motsvarar icke godkänt.
Centralt innehåll
Undervisningen i kursen Matematik 1c ska bestå av följande centrala innehåll:[1]
Taluppfattning, aritmetik och algebra
- Heltal, talbaser, primtal och delbarhet
- Beräkningar med reella tal skrivna på olika former, inklusive potenser med reella exponenter
- Användning av digitala verktyg
- Generalisering av aritmetikens räknelagar
- Begreppet linjär olikhet
- Algebraiska och grafiska lösningar av linjära ekvationer, olikheter och potensekvationer
Geometri
- Sinus, cosinus och tangens och beräkning av vinklar och längder i rätvinkliga trianglar
- Begreppet vektor och dess representationer
- Addition och subtraktion med vektorer och produkten av en skalär och en vektor
- Matematisk och naturvetenskaplig argumentation genom begreppen implikation och ekvivalens
- Begreppen definition, sats och bevis
Samband och förändring
- Promille, ppm och procentenheter
- Förändringsfaktor och index samt metoder för beräkning av räntor och amorteringar
- Begreppen funktion, definitions- och värdemängd samt egenskaper hos linjära funktioner och potens- och exponentialfunktioner
- Representationer av funktioner i form av ord, funktionsuttryck, tabeller och grafer
- Skillnader mellan begreppen ekvation, olikhet, algebraiskt uttryck och funktion
Sannolikhet och statistik
- Granskning av hur statistiska metoder och resultat används i samhället och inom vetenskap
- Begreppen beroende och oberoende händelser
- Beräkning av sannolikheter vid slumpförsök i flera steg
Problemlösning
- Strategier för matematisk problemlösning inklusive användning av digitala verktyg
- Matematiska problem av betydelse för privatekonomi och samhällsliv
- Matematiska problem med anknytning till matematikens kulturhistoria