Meritvärde

Från Wikipedia
Version från den 14 juni 2016 kl. 14.16 av Annwik68 (Diskussion | Bidrag) (högskola/universitet eller annan eftergymnasial utbildning.)

Meritvärde är en sammanräkning av betyg för ansökan och antagning till gymnasieskolan, högskola/universitet eller annan eftergymnasial utbildning.

I svenska grundskolor gäller sedan 2014 att eleven får räkna med 17 ämnen i sitt meritvärde. Tidigare hade man endast 16 ämnen med i meritvärderingen, men från våren 2014 har man rätt att också räkna med sitt betyg i moderna språk. Meritvärdet för slutbetygen i årskurs nio består alltså av antingen summan av elevens 16 bästa ämnen, vilket ger ett maximalt meritvärde av 320 poäng, eller summan av elevens 17 bästa ämnen, där det sjuttonde är betyg i moderna språk, och ger ett maximalt meritvärde om 340 poäng. Man räknar ut genomsnittligt meritvärde genom att varje betyg får en poäng: betygen A, B, C, D, E omvandlas till poängen 20, 17,5, 15, 12,5, 10. Ej godkänt betyg, F är 0 poäng.[1]

I svenska gymnasieskolor räknas samtliga kurser som ingår i gymnasieexamen utom det för gymnasiearbetet. Precis som på grundskolan får man poäng beroende på betyget man fått på en kurs: A=20,0 B=17,5 C=15,0, D=12,5 E = 10,0 F=0. Sedan multiplicerar man siffervärdet (ex. 20) med kursens omfattning i poäng (t.ex. 100 poäng x betygsvärdet 20 = 2000) och räknar samman alla summor av samtliga kurser. Enligt Universitets- och högskolerådet hamnar man då någonstans mellan 24 000 och 48 000. Man delar sedan med det totala poängsumman i betygsatta kurser för att få fram ett jämförelsetal som är maximalt 20,0. På gymnasiet får man tillgodoräkna sig extra meritpoäng för kurser i Moderna språk steg 1-3, Engelska steg 7 och Matematik steg 2-5. Jämförelsetal plus meritpoäng ger gymnasiets meritvärde som kan vara maximalt 22,5. [2]

Källor

Fotnoter