Nordenfalk

Från Wikipedia
Version från den 1 maj 2016 kl. 06.24 av Sambarutan (Diskussion | Bidrag) (→‎top: Justerade namnstavningar med referenser)

Nordenfalk är en svensk adelsätt varav en gren har friherrlig rang. Ätten har samma ursprung som ätterna Löwenhielm och Nordenborg. Ätten hette tidigare Noreen.

Ättens stamfader är en Gudmund som levde på 1500-talet i Dragaryd i Kånna socken. Enligt traditionen skulle han ha varit tornbyggare och ha varit vallon, se "Släkten Noreen" av Arvid Noreen. Hans son Erlandus Gudmundi blev präst och var en av undertecknarna av beslutet från Uppsala möte. Han var kyrkoherde i Visnums-Kil, innan han fick samma tjänst i Nors socken, varifrån hans barn upptog släktnamnet Norenius. Han blev slutligen kontraktsprost i Västersysslet. I sitt andra äktenskap, med Anna Kax, dotter till kyrkoherden i Tuna socken[förtydliga], föddes Mattias Norenius som efterträdde fadern som kyrkoherde i Nor. Dennes andra hustru, Birgitta Roman, var dotter till landskamreren i Närke och Värmland Arvid Persson Roman och Anna Jönsdotter. Deras barn, och barn i ett föregående äktenskap, upptog släktnamnet Noreen.

Bland dessa barn fanns Erland Noreen, kyrkoherde i Nor och kotraktsprost, och gift med Elisabeth Fogel vars far Elias Fogelius var kyrkoherde i Väse härad och moder hette Christina Werme. Erland Noreens yngsta barn, Ericus Erlandi Noreen var kyrkoherde i Köla, Värmland, och kontraktsprost. Den senares hustru, Catharina Faxell, var hans farfars systersons sondotter, och dotter till prosten Sven Faxell och Maria Caméen. De fick tretton barn. Det femte barnet, Johan Noreen, blev revisionssekreterare, och adlades år 1769 på namnet Nordenfalk. Ätten introducerades 1776 på nummer 2063.

Johan Noreen nobil. Nordenfalk var gift med Christina Elisabeth Clason som var dotter till brukspatronen Jacob Clason och Elisabeth Polack[1]. Efter adlandet skrev sig Nordenfalk till säteriet Holm i Överlännäs till vilket Björkå järnbruk hörde. Dottern gifte sig med en greve Frölich, och ätten fortlevde endast i ett led på svärdssidan, med brukspatronen på Gålsjö järnbruk, Carl Fredrik Nordenfalk som var gift med sin kusin, en sondotter till Karl Urban Hjärne. Äldste sonen Johan Nordenfalk upphöjdes till friherre 1838 enligt 1809 års regeringsform varmed endast huvudmannen äger friherrlig värdighet. Från dem härstammar alla senare ättlingar.

Källor

  • Gabriel Anrep, Svenska adelns Ättar-taflor
  • Riddarhusets ätt- och vapendatabas
  • ätten Noreen i Svenska ättartal för år 1890, Riksarkivet 1890
  • Släkten Noreen, Arvid Noreen, Uppsala 1917