Petrus Pauluskyrkan

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök


Petrus-Paulus kyrkan
Kyrka
Petrus-Paulus kyrkan
Petrus-Paulus kyrkan
Land  Ryssland
Ort Viborg
Trossamfund Ingermanlands evangelisk lutherska kyrka
Material tegel
Invigd 1799

Petrus-Paulus kyrkan är den enda bevarande lutherska kyrkan i Viborg. Före avträdandet av Karelen fungerade den som gemensam kyrka för Wiborgs svenska stadsförsamling och Wiborgs tyska stadsförsamling. Dessa församlingar lydde under Borgå stift. I dag är den församlingskyrka för den Ingermanlands evangelisk-lutherska kyrkan i Viborg. Den svenska kyrkan finns i centrum av Viborg mellan Salutorget, Torkelsparken och Paradfältet som i dag är en park.

Uppförande[redigera | redigera wikitext]

Petrus-Paulus kyrkan planerades av arkitekterna J. Brockman och G. F. von Veldten. Den stod färdig 1799. Alla lutherska församlingar använde tidigare den kyrka som sedan blev Viborgs landsförsamlings kyrka. Kyrkan invigdes till Sankt Paulus till dåvarande kejsar Paul I:s ära. Men som namn kom ändå Petrus Pauluskyrkan att användas.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Kyrkan representerar nyklassicismen, som var populär under slutet av 1700-talet. Den är en långkyrka med ett kupolförsett torn på ingångsgaveln. Tornet är nertill kvadratiskt men upptill försett med avfasade hörn, som dekoreras av korintiska pilastrar. Mellan pilastrarna finns öppna fält.

På motsatt gavel bakom altaret finns en cirkelformad absid som ger ljus över altaret. Den mellersta delen av ingångsgaveln är något utdragen från huskroppen. Mitt på fasaden finns fyra joniska pilastrar. Mellan pilastrarna på båda sidorna om dörren finns nischer och upptill finns fönster mellan pilastrarna. Fasaden avslutas upptill med symbolen Guds förgyllda öga. På långsidorna finns separat ingångar med små tamburer. Fönstren är små och placerade i två rader.

Invändigt[redigera | redigera wikitext]

Kyrksalen har tre skepp, Läktare löper runt salen. Fem joniska pelare på vardera sidan om mittskeppet skiljer det från sidoskeppen. Över läktarna förvandlas pelarna till korintiska, som bär upp valvtaket. Orgelläktaren finns vid ingången. På båda sidor om huvudentrén finns trapphus till läktaren. På båda sidorna om koret finns också små kammare. Den ena fungerar som sakristia.

Den korsfäste Kristus är centralgestalt vid altaret. På båda sidorna finns tre korintiska pelare och på toppen av dessa änglar. Altaruppsättningen kröns av Guds öga utformat som gudssymbolen triangeln. Altaret planerades av generalen och senare Finlands generalguvernör Fabian Steinheil.

Krigen[redigera | redigera wikitext]

Kyrkan skadades inte nämnvärt under vinter- och Fortsättningskriget. Under mellankrigstiden försvann bland annat kyrkklockorna.

I dag[redigera | redigera wikitext]

Efter kriget fungerade kyrkan som klubb för marinen och som biograf. År 1990 grundades Viborgs församling under Ingermanlands evangelisk lutherska kyrka. Församlingen erhöll kyrkan 1991. Kyrkan har renoverats med frivilliga donationer och med stöd från Kyrkans utlandshjälp i Finland.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från finskspråkiga Wikipedia Läst 5 januari 2014..
Litteratur
  • Koponen, Paavo (1999) (på finska). Karjalan kirkkokummut. Sulkava: Tammi  (finska)
  • Karjalan luterilaiset kirkot ja seurakuntien pyhät esineet. Jyväskylä. 1997. ”red. Soile Rinno och Minna Laukkanen”  (finska)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]