Seminarium (mötesform)
Akademiskt seminarium är en mötesform, undervisningsform eller vetenskaplig diskussion i en mindre grupp, kring ett vetenskapligt problem eller dylikt. I stort sett liknar det ett vanligt seminarium, med samma krav på aktivt deltagande från alla närvarande. I all högre humanistisk/samhällsvetenskaplig akademisk utbildning och forskning är seminariet den kontinuerliga formen för diskussion av vetenskapliga resultat. En vanlig form är s.k. högre seminarier under handledning av en professor, som ingår i forskarutbildningen och där doktorander som ett led i sin arbetsprocess kontinuerligt presenterar sina forskningsresultat och diskuterar sina preliminära vetenskapliga texter. En doktorsavhandling växer vanligen fram inom ramen för arbetet i ett högre seminarium. Detta har en formell struktur som påminner om ett sammanträde. På lägre nivåer förekommer s.k. pro-seminarier, där studenter inom grundutbildningen tränas i uppsatsskrivning, dialog, kritiskt tänkande, metod och teori etc. Inom högre utbildning förekommer också postseminarium (latin: 'efter seminariet'), som är den etablerade termen för den enklare måltid och sociala samvaro som brukar följa efter ett högre seminarium, där det vetenskapliga samtalet kan fortsätta under informella former.
Etymologi
Från latinets seminarium, jordbit där växter tas upp från fröer, 1400-talet. Ursprungligen från seminarius grogrund för utsäde, plantskola, förskola för plantor, semen frö, utsäde. Latinets -arium betyder plats för.[1] I svenska språket sedan 1712, med innebörden undervisningsform med aktiva deltagare.
Se även
Referenser
Noter
 |
Wiktionary har en ordboksartikel om seminarium. |
