Solmisation
Solmisering eller solmisation är att namnge tonerna i en durskala eller diatonisk skala med stavelser ämnade att uttala och sjunga. I europeisk musik introducerades tekniken av Guido av Arezzo genom hans namngivning av hexakorden. Den vanligaste formen för namngivning av toner är
- ut eller do
- re
- mi
- fa
- sol
- la
- ti eller si
| I denna artikel |
| används tonnamnen |
| B♭ och H.
|
| Se olika skrivsätt. |
vilka fick beteckna skalans sex första toner (c, d, e, f, g, a). På 1500-talet tillkom stavelse si för den sjunde tonen (h). Stavelse ut utbyts ibland mot do. I vår tid används tonstavelserna i de flesta musikpedagogiska system, t. ex. tonic sol-fa, tonika-do och Jaques-Dalcrozes solfège.[1]
I andra kulturers musik, till exempel i den indiska, har man på liknande sätt infört en egen solmisering som märks i musikformen raga.
Källor
- ^ Bra Böckers lexikon, 1979.