Sommar i P1

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Sommarpratare)
Hoppa till: navigering, sök
Sommar
(29 juni 1959-)
Sommarvärdar 2013.jpg
Sommarvärdarna 2013
Genre Musik
Prat
Underhållning
Land  Sverige
Språk Svenska
Produktion
Produktionsbolag SR
Sändning
Kanal SR P3
SR P1

Sommar är ett program i Sveriges Radio som varje sommar sänds i P1. Programledarna är särskilt inbjudna "sommarvärdar" (eller "sommarpratare") som ansvarar för var sin dag, och de presenterar sig själva, fritt valda ämnen och musik som de själva valt. I regel väljs aktuella personer till sommarvärdar. Sommar har en motsvarighet i december som heter Vinter.

Historik och beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Det första programmet sändes den 29 juni 1959. Idén till programmet kom från Tage Danielsson, som då var chef för radiounderhållningen på Sveriges Radio, och producenten Jörgen Cederberg, som också var den allra första sommarvärden.

Då programmet flyttades från P3 till P1 1993 blev Cederberg chef för programmet under fyra år. Sedan 1997 är Bibi Rödöö projektledare för programmet, vilket innebär att hon ansvarat för denna programserie längre än någon tidigare medarbetare. Under åren då programmet sändes i P3 var bland andra Jacob Dahlin projektledare.

Programmets signaturmelodi Sommar, sommar, sommar komponerades av jazzgitarristen Sten Carlberg, med text av cykelentusiasten och radioprataren Eric Sandström.

Utveckling[redigera | redigera wikitext]

I början av programmets historia fungerade de så kallade sommarvärdarna som hallåor, och samma personer återkom många gånger i denna roll de första åren. Utrikeskorrespondenten och kåsören Torsten Ehrenmark var sommarpratare 50 gånger, lika många gånger som Jörgen Cederberg, ett numera svårslaget rekord. Gösta Knutsson var sommarvärd 42 gånger, Maud Reuterswärd 34 gånger, Georg Eliasson 28 gånger, Pekka Langer 26 gånger, Carl-Uno Sjöblom och Lars Ulvenstam bägge 22 gånger, Bengt Feldreich och Carl-Olof Lång bägge 21 gånger. Hans Alfredson och Tage Danielsson har båda hörts i "Sommar" 16 gånger. Utrikeskorrespondenten och kåsören Barbro Alving (signaturen "Bang") var sommarvärd 13 gånger.[1]

Numera håller sommarvärdarna personliga program och får tala om "i princip vad som helst" och väljer själva musiken. Varje år uppmärksammas presskonferensen och programmen stort i landets samtliga massmedier. Sveriges Radio sänder regelmässigt direkt från presskonferensen, ofta med Ulf Elfving som rapportör och intervjuare.

På senare år[redigera | redigera wikitext]

Sedan 2007 har radiolyssnarna möjlighet att rösta fram en egen sommarpratare per sommar. Personen, som vanligtvis inte är känd, väljs ut genom en omröstning på hemsidan där alla kan lyssna respektive kandidats förslag på inledning till programmet.[2]

I samband med Sommars 50-årsjubileum 2009 inleddes ett arbete med att digitalisera gamla Sommar- och Vinterprogram och göra dem tillgängliga för lyssnarna. Långt ifrån alla program finns bevarade i Sveriges Radios arkiv, men 400 Sommarprogram finns att lyssna på via Sommars hemsida.[3]

Kritik och intermezzon[redigera | redigera wikitext]

Fällningar i granskningsnämnden[redigera | redigera wikitext]

Programmet Sommar har fällts i granskningsnämnden vid två tillfällen. Den första var 1979 då Jan Guillou baktalade Per-Albin Hansson och den andra gången var året efter då Bodil Malmsten kritiserade organisationen Rätten till vår död.[4]

Oväntade händelser[redigera | redigera wikitext]

Mångåriga sommarvärdar[redigera | redigera wikitext]

Eftersom en person gjorde flera program per säsong under programmets första decennium, handlar nedanstående lista inte om hur många "Sommar"-program personerna gjort, utan hur många säsonger vederbörande varit värd för ett eller flera program.

Antal säsonger och sommarvärd[redigera | redigera wikitext]

Signaturmelodin[redigera | redigera wikitext]

Första året Sommar sändes, 1959, användes "Gånglåt från Leksand" ur Hugo Alfvéns balettsvit Den förlorade sonen som signaturmelodi till programmet. Sedan dess har låten "Sommar, sommar, sommar", skriven av Sten Carlberg, använts som signaturmelodi till varje program. Carlberg skrev melodin sommaren 1952 när han var ute och seglade i Stockholms skärgård. Låten skrevs dock under pseudonymen Sten Roland. Därefter skrev Erik Sandström texten och döpte melodin till just "Sommar, sommar, sommar". Samma inspelning av låten används fortfarande och den är gjord på Södra Teatern med Åke Jelvings orkester.[7]

Vinter i P1[redigera | redigera wikitext]

Eftersom programmet Sommar under tio år hade varit en succé startade man vintern 1969 ett motsvarande program kallat Vintergatan. Programmet sändes fram till 1974 i både P1 och P3. 1991 sändes ett enstaka Vinter-program med Jonas Gardell och 1993 sändes ett med Kjell Swanberg.

I december 2008 tillkännagav Sveriges Radio att programmet skulle tas upp igen, nu med programtiteln Vinter i P1. Cirka tio program sänds med "vintervärdar" (eller "vinterpratare") från och med juldagen fram till de första dagarna på det nya året. Till signaturmelodi används Jules Sylvains Vintergatan (1927), i en nyinspelning av Sveriges Radios symfoniorkester dirigerad av Joakim Unander. Programchef är, precis som för Sommar i P1, Bibi Rödöö.[8]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Lista över sommarpratare” (PDF). Sveriges Radio. http://www.sr.se/Diverse/AppData/Isidor/files/2071/4745.pdf. 
  2. ^ ”Lyssnarnas Sommar”. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=2071&grupp=16326. Läst 3 juni 2014. 
  3. ^ ”Arkivet för Sommarpratare”. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/default.aspx?programid=3421. Läst 14 juni 2011. 
  4. ^ Johanna Hagström, Sommarpratarna det stormar kring, Göteborgs-Posten, 19 juli 2007, sid 74-75
  5. ^ ”Falk förlorade kampen mot cancern”. Göteborgs Posten. http://www.gp.se/kulturnoje/1.2438009-falk-forlorade-kampen-mot-cancern. Läst 26 juli 2014. 
  6. ^ http://www.ne.se/carl-olof-l%C3%A5ng
  7. ^ ”Historien bakom signaturen”. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3421&artikel=4496754. Läst 16 juni 2011. 
  8. ^ ”Vinter i P1 - Historik”. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?formatid=108&programid=3300&artikel=2448893. Läst 14 juni 2011. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]