Svenska Cypernexpeditionen
.JPG)
Den Svenska Cypernexpeditionen utförde arkeologiska grävningar på Cypern 1927-1931. Expeditionen leddes av Einar Gjerstad. Övriga medlemmar var John Lindros, Erik Sjöqvist och Alfred Westholm. Genom noggranna arkeologiska utgrävningar runtom hela Cypern kartlades öns historia från stenåldern till slutet av romersk tid. Totalt undersöktes 30 lokaler och 375 gravar. Expeditionens cypriotiske chaufför och alltiallo, Toulis Souidos, följde med expeditionen till Sverige där han fortsatte att arbeta med Cypernsamlingarna. Fynden finns nu i Medelhavsmuseet i Stockholm och på Cyprus Museum i Nicosia[1].
Bakgrund
Einar Gjerstad hade varit på Cypern redan under åren 1923-24 och utfört utgrävningar vilket resulterade i avhandlingen Studies in prehistoric Cyprus 1926. Finansieringen av expeditionen skedde till stor del genom privata donatorer. Gjerstad lyckades bland annat få bidrag från finansmannen Ivar Kreuger. De fick även låna en av de första Volvo-bilarna i produktion. Syftet var att öka kunskaperna om boplatser, tempel och gravar från stenålder fram till och med romersk tid - en tidsperiod på drygt 7000 år. I september 1927 avreste expeditionen från Stockholm. De var inbjudna av Sveriges konsul på Cypern[2].
Lapithos
På norra Cypern ligger byn Lapithos. Nära denna plats finns en stor gravplats från bronsåldern (ca 2000-1800 f Kr) med hundratals gravar. Expeditionens grävningar här resulterade i mängder av keramik och vapen i koppar och brons.
Enkomi
Den stora staden Enkomi på östra Cypern var en viktig metropol under den sena bronsåldern med kopparverkstäder, hantverkarkvarter och helgedomar. Här undersöktes rika gravar från den sena bronsåldern (1200-tal f Kr) med föremål av guld, silver och elfenben samt hundratals vaser. Gravarna låg under bostadshusen, som grävdes ut långt senare av cypriotiska och franska arkeologer.
Ajia Irini
Många viktiga arkeologiska platser har identifierats av rovgrävare. Kultplatsen vid Ajia Irini på Cyperns nordvästra kust var en sådan. Under sommaren 1929 fick expeditionen besök av en präst, Papa Prokopius. Han hade ertappat en tjuvgrävare på sina ägor vid byn Ajia Irini. Prästen bestämde sig för att överlåta grävningsrätten till de svenska arkeologerna. Platsen visade sig vara en orörd helgedom som använts mer eller mindre oavbrutet ända sedan ca 1200 f Kr. Men den viktigaste perioden och de flesta fynden dateras till ca 650-500 f Kr. En armé av terrakotta-figurer gömde sig en halvmeter under den sandiga jorden. De 2000 figurerna låg och stod, grupperade i form av en halvcirkel, ungefär som på en teater. Där fanns präster, krigare och vanliga cyprioter. De flesta statyetterna är ett par decimeter höga eller mindre. Många bär fram offergåvor, dansar eller spelar på musikinstrument till gudens ära. Men flera statyer är i naturlig storlek. Imponerande är den s k offerprästen, iförd lång klädnad och turban. Enligt utgrävarna bör han ha hållit en offerkniv i sin höjda (vänstra!) hand. Modeller av stridsvagnar med hästar, tjurar m fl figurer symboliserar gudens (manliga!) kraft och fruktbarhet.
Vouní
Fornlämningen Vouní på borgklippan (Vounó betyder berg på grekiska) 270 meter över havet på Cyperns nordvästra kust, med utsikt mot Petra, är platsen för ett monumentalt palats. Palatset användes under mer än hundra år och byggdes om flera gånger under 500/400-talen f Kr. Arkitekterna var påverkade av både orientalisk och grekisk arkitektur. Det finns inga källor eller färskvatten på Vouní, men på den stora palatsgårdens mitt fanns en stor cistern där regnvatten från taken kunde samlas upp.
Fyndens fördelning
Vårvintern 1931 var grävningarna över och pengarna slut. I enlighet med då gällande lagstiftning, delades fynden mellan Cypern och Sverige och mer än hälften av fynden tillföll Sverige. Den totala mängden av fynd från grävningarna uppgår till ca 18 000 föremål. Av dessa erhöll Sverige ca 12 000. Förutom detta finns ett stort skärvmaterial som förvaras i 5000 skokartonger i Medelhavmuseets magasin. Fynden packades i 771 trälådor och fördes till Sverige i mars 1931. Transporten tog ett år på ett av Svenska Orientlinjens fartyg.
I flera år förvarades Cypernsamlingarna i kvarteret Krubban i den Oxenstiernska malmgården. De var helt otempererade och klimatväxlingarna blev därmed mycket dramatiska. Många unika föremål förstördes. Stenskulptur och keramik sprack i den starka kylan. Pressklipp från 1930-talet beskriver den svåra situationen.
- Biler av John Lindros från Svenska Cypernexpeditionen
-
-
-
-
Litteratur i urval
- Sekler och dagar: med svenskarna på Cypern 1927-1931. Stockholm: Bonnier. 1933. Libris 2667008
- (på engelska) The Swedish Cyprus expedition: finds and results of the excavation in Cyprus 1927-1931. Vol. 1, Text & plates. Stockholm: Svenska Cypernexpeditionen. 1934. Libris 1169936
- (på engelska) The Swedish Cyprus expedition: finds and results of the excavation in Cyprus 1927-1931. Vol. 2, Text & plates. Stockholm: Svenska Cypernexpeditionen. 1935. Libris 1169937
- Gjerstad Einar, red (1937) (på engelska). The Swedish Cyprus expedition: finds and results of the excavation in Cyprus 1927-1931. Vol. 3, Text. Stockholm. Libris 1169938
- Törnkvist, Sylvia (1972) Arms, Armour and Dress of the Terracotta Figurines from Aija Irini, Cyprus. I Bulletin Vol 6, Medelhavsmuseet, s. 7-55. Google Books, Internet Archive.
- (på engelska) Ages and days in Cyprus. Studies in Mediterranean archaeology. Pocket-book, 0347-173X ; 12. Göteborg: P. Åström. 1980. Libris 7745108. ISBN 91-85058-97-1