Svenska metallindustriarbetareförbundet

Från Wikipedia
Svenska metallindustriarbetareförbundet
Rockmärke Metallindustriarbetareförbundet
Rockmärke Metallindustriarbetareförbundet
Historia
Grundat1888
Upplöst2006
HuvudorganisationLandsorganisationen, LO. Anslutning 1904.
Övrigt
Förbundstidning Järnarbetaren: kvartalsberättelse för Svenska järn- och metallarbetareförbundet. Stockholm: Svenska järn- och metallarbetareförbundet. 1890-1913. Libris 805090  Metallarbetaren: organ för Sveriges järn- och metallarbetare. Stockholm: Svenska metallindustriarbetareförbundet. 1914-1996. Libris 3419149 

Svenska metallindustriarbetareförbundet, kortform Metall, var ett svenskt fackförbund inom Landsorganisationen (LO) som ursprungligen bildades 1888 under namnet Svenska järn- och metallarbetareförbundet och som 1914 ändrade namn till Svenska metallindustriarbetareförbundet. Förbundet upphörde då det tillsammans med Industrifacket 2006 bildadade Industrifacket Metall.

Historia

  • 1884 bildades landets första järnarbetarfackförening i Stockholm.
  • 1888 hade allt flera fackföreningar tillkommit och detta år tog sex föreningar i Stockholm samt en i Malmö och en i Gävle, som sammanlagt representerade 514 medlemmar, initiativ till att bilda Svenska järn- och metallarbetareförbundet. Förste ordförande blev K. J. Karlsson.
  • 1889 slutade förbundets första konflikt i Lund i nederlag
  • 1893 bröt sig gjutarna ut ur förbundet och bildade Svenska gjutareförbundet. Även filhuggare och kopparslagare hade för avsikt att bildas egna förbund på 1890-talet, men så blev inte fallet.
  • 1897 bildades en understödskassa och året efter en sjuk- och begravingskassa, som dock upphörde 1913. Samma år utbröt förbundets första stora konflikt på Kockums.
  • 1902 omorganiserades förbundet så att yrkesföreningarna på de olika orterna slogs samman till en enda järn- och metallarbetarefackförening. Under den sorterade sedan verkstadsklubbar och yrkessektioner.
  • 1903 utbröt en konflikt som först bara berörde åtta gjutare, men som växte ut till Sveriges största lockout omfattande 5234 medlemmar.
  • 1905 slöts det första riksavtalet med Sveriges verkstadsförening efter en lockout av 11 401 verkstadsarbetare. Konflikten, som av arbetsgivarparten hade beräknats vara över på sex veckor, kom att pågå i fem månader. I avtalet reglerades en 57 timmars arbetsvecka.
  • 1906 blev även järnbrukens arbetare medlemmar i Metall och medlemsantalet ökar med 40 procent till 25 000.
  • 1907 bröt sig elektrikerna ur förbundet och bildade Svenska elektriska arbetareförbundet.
  • 1909 medförde storstrejken att 3000 medlemmar lämnade förbundet och en kostnad på två miljoner kronor. Året därpå lämnade ytterligare 7000 medlemmar förbundet.
  • 1914 bytte förbundet namn till Svenska metallindustriarbetareförbundet.
  • 1921 gick 40 procent av medlemmarna arbetslösa och understöden sänktes med 30 procent.
  • 1923 hade förbundet 53 303 medlemmar. [1]
  • 1925 började Sveriges genom tiderna längsta strejk vid Skyllbergs Bruk. Den pågick ända till 1930.
  • 1930 uppnåddes medlemsantalet 100 000. 19 procent av dem var arbetslösa.
  • 1932 var arbetslösheten inom förbundet 30 procent.
  • 1939 överfördes järnbrukselektrikerna från Svenska elektriska arbetareförbundet.
  • 1944 hade Metall 200 000 medlemmar.
  • 1945 utbröt den landsomfattande metallstrejken. Den berörde över 100 000 medlemmar, kostade 42 miljoner kronor och varade under tiden 5 februari till 9 juli.
  • 1947 anlände de första invandrargruppen: italienarna.
  • 1949 överfördes rörarbetarna till det nybildade Svenska byggnadsarbetareförbundet.
  • 1950 hade förbundet 353 avdelningar med 220 114 medlemmar.
  • 1961 hade förbundet 300 000 medlemmar.
  • 1963 började man införa storavdelningar och den första bildades i Lindesberg.
  • 1964 återvände Svenska gjutareförbundet till Metall.
  • 1970 svepte en våg av vilda strejker fram inom Metallyrkena.
  • 1972 hade Metall 380 000 medlemmar och en kassaförmögenhet på 450 miljoner kronor.
  • 1980 hade förbundet 454 543 medlemmar, varav 376 014 män och 78 529 kvinnor. [1]
  • 1994 uppgick Svenska gruvindustriarbetareförbundet i Metall.
  • 2006 upphörde förbundet, då man tillsammans med Industrifacket bildade det nya Industrifacket Metall.

Referenser

Noter

  1. ^ [a b] Nordin, Rune (1981). Den fackliga arbetarrörelsen. 1, Uppkomst och utveckling (1. uppl.). Stockholm: Prisma i samarbete med Landsorganisationen i Sverige. Libris 256335. ISBN 91-518-1470-6 (inb.) 

Tryckta källor

  • Welander Lars-Olof, red (1999). Enskilda byråns handböcker. Fackliga organisationer - LO. Skrifter utgivna av Riksarkivet, 1402-4705 ; 10. Stockholm: Riksarkivet. Libris 2625630. ISBN 91-88366-43-X 
  • Nygren Hans, red (1973). Steg för steg, 1945-1973: en krönika i text och bild om den svenska fackföreningsrörelsens utveckling under efterkrigstiden. Stockholm: Prisma i samarbete med Landsorganisationen i Sverige. Libris 7406349. ISBN 91-518-0705-X 

Vidare läsning

  • Back, Pär-Erik; Lindgren, John (1986[1938]). Svenska metallindustriarbetareförbundets historia. Bd 1, 1888-1905 (Faks.-uppl.). Stockholm: Förb. Libris 182370 
  • Back, Pär-Erik; Lindgren, John (1948). Svenska metallindustriarbetareförbundets historia. Bd 2, 1906-1925. Stockholm: Förb. Libris 182368 
  • Back, Pär-Erik; Lindgren John (1963). Svenska metallindustriarbetareförbundets historia. Bd 3, 1925-1940. Stockholm: Förb. Libris 182369 
  • Back, Pär-Erik; Lindgren, John; Olsson, Ulf (1986[1977]). Svenska metallindustriarbetareförbundets historia. Bd 4, 1940-1956 ([Faks.-uppl.]). Stockholm: Förb. Libris 182371 
  • Back, Pär-Erik; Lindgren, John; Berggren, Lars (2008). Svenska metallindustriarbetareförbundets historia. Bd 5, 1957-1981. Det lyser en framtid. Stockholm: IF Metall. Libris 11090374. ISBN 978-91-976175-3-6 
  • Jansson, Rolf (1988). Metall 100 år, 1888-1988: en krönika. [Stockholm]: [Svenska metallindustriarbetareförb.]. Libris 752760 
  • Kjellberg, Anders "Framväxten av koncernfackligt samarbete inom metallindustrin" i Lars Lagergren & Annette Thörnquist (red.) Finspång - en bit av folkhemmet. Sju uppsatser om ett industrisamhälle under 1900-talet (Norrköping 2006)
  • Metall 100 år, 1888-1988: biografi, bibliografi. Stockholm: Svenska metallindustriarbetareförb. 1993. Libris 1732766. ISBN 91-971635-1-1 
  • Metall 100 år: 1888-1988 : fem uppsatser : arbete, miljö, studier. Stockholm: Svenska metallindustriarbetareförb. 1988. Libris 759130 
  • Treslow, Kjell (1972). Verkstadsstrejken 1945: en studie av arbetsmarknadens förhandlingssystem vid konflikt. Stockholm. Libris 2366903 
  • Ståhl, Margareta; Bosdotter Kjersti (2008). Vår röda fana!. Stockholm: IF Metall. Libris 10874791. ISBN 978-91-976175-4-3 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Svenska_metallindustriarbetareförbundet&oldid=27320261”