3D
Wikipedia
3D (förkortning för "tre dimensioner", det vill säga höjd, bredd och djup) är en beteckning som används för visualiseringssystem (som bilder eller filmer) som försöker ge betraktaren ett intryck av djup i en egentligen tvådimensionell bild.
Innehåll |
[redigera] Historia
Som underhållning utvecklades 3D-tekniken för filmindustrin på 1950-talet även om tekniken att skapa 3D-bilder är äldre än så. Men först då blev det lönsamt att experimentera med 3D på större skala. Tekniken i sig har aldrig fått något stort genombrott och det var inte förrän på 1970-talet som effekterna blev särskilt imponerande i filmer som tex Hajen 3D. Datorutvecklingen har sedan dess lett till mera verklighetstrogna 3D-bilder.
 |
Detta korta avsnitt behöver utökas. |
[redigera] Filmer i urval
[redigera] 1950-talet
- 1953 - House of wax
- 1953 - It came from outer space
- 1953 - Slå nollan till polisen
- 1954 - Creature from the Black Lagoon
- Gorilla at large
[redigera] 1970- & 1980-tal
- 1974 - Flesh for Frankenstein
- 1979 - Amityville 3-D
- 1981 - Comin' At Ya!
- 1982 - Fredag den 13 del 3
- 1982 - Parasite
- 1983 - Treasure of the Four Crowns
- 1983 - Hajen 3D
- 1983 - TV-piraterna
- Silent Madness
- Metalstorm: The Destruction of Jarad Syn
[redigera] 2000-talet
- 2003 - Ghosts of the Abyss
- 2004 - Polarexpressen
- 2005 - Lilla kycklingen
- 2005 - The Adventures of Sharkboy and Lavagirl
- Star Wars
- Titanic
- Terminator 2
- Terminator 3
- Spy Kids 3-D
[redigera] Olika tekniker
Det finns flera sätt att skapa 3D-effekter. Alla bygger dock på att vardera öga presenteras varsin bild som hjärnan sätter sätter ihop och triangulerar precis som den alltid gör med synintrycken. Skillnaderna med de olika teknikerna är hur vardera öga får varsin bild.
[redigera] Fixering
Det allra enklaste och även äldsta sättet att skapa en tredimensionell bild är att lägga de två bilderna bredvid varandra (de bildar då en stereobild). Traditionellt betraktar man sådana bilder genom ett stereoskop där två riktade linser hindrar ögonen från att se på fel bild. Med lite ansträngning klarar man sig dock fint med bara de två bilderna om till exempel först fokuserar blicken en bit bakom bilderna. Både den gamla leksaken View-Master och VR-hjälmar använder sig av denna teknik.
[redigera] Anaglyf (Röd-grön, röd-cyan etc)
Om de två bilderna istället läggs på varandra men den ena i gröna toner och den andra i röda uppstår en 3D-effekt om man betraktar bilden genom glasögon med en röd och en grön lins. Gröntonerna uppfattas inte av ögat med den gröna linsen och vice versa. Det ger en rätt blek bild, eller till och med en svartvit bild, men det ställer mindre krav på hur ögonen och bilden är placerade i förhållande till varandra. Det är den som gjordes populär i Sverige genom TV-Piraterna.
Då röd och grön utsluter varandra, kan man inte få färg. Därför användas ibland glasögon med en röd och en cyanfärgad lins. Därför att cyan är en blandning av blå och grön är det möjligt att få in alle tre grundfärger (RGB) i bilden trots att det är bara två olika linser man ser genom.
[redigera] Polarisering
En modernare variant bygger på att glasögonens linser (och filter framför projektorn) innehåller minimala raster som har olika vinkel för de olika ögonen. Effekten är klart överlägsen, men systemet kräver att man har två projektorer som kör varsin film exakt synkroniserat (så att bilderna blir filtrerade med varsitt filter), och det är få biografer som har den typen av anläggning. I själva verket finns det inte mer än ett par i hela Sverige, bland annat Lisebergs bio MaXxima och Cino4 på Tekniska Museet i Stockholm.
[redigera] Sekventiell
Så kallade shutter glasses eller aktiva glasögon bygger på att bilderna för höger och vänster öga visas på bildskärmen varannan gång med en viss frekvens. Tittaren har på sig glasögon som blinkar med motsvarande sekvens för att släppa igenom bilderna till respektive öga.
[redigera] Autostereoskopisk
Autostereoskopisk 3-D är 3-D som inte kräver några glasögon. Det finns ett antal tekniker att använda för detta varav den vanligaste bygger på lentikulär teknik, vilken fungerar precis som de linjaler som man kunde vicka på för att se olika bilder.
[redigera] ColorCode 3-D
En färgkodad teknik som vid första anblicken påminner väldigt mycket om de klassiska röd-gröna eller röd-blåa glasögonen. Denna teknik är dock ett väldigt stort tekniskt framsteg och den enda teknik som idag kan visa 3-D i full färg på alla medier (från tryck, mobiltelefoner, och webb till interaktiva upplevelser, digital-TV och storbildsfilm) utan krav på investeringar i kostsam hårdvara. Det är denna teknik som använts om du sett 3-D film på Naturhistoriska Riksmuseets Cosmonova.
[redigera] 3D - tryck
Tredimensionellt tryck är ett så kallat hologramtryck, hologram eller lentikulärt tryck. 3D-tryck är en metod att visa bilder med tredimensionell effekt som man ser utan speciellt anpassad utrustning. På baksidan av plastyta som är sammansatt av många små linser, offset-trycker man bilder med UV-färg. Det går att visa flera olika bilder på samma yta och vilken bild man ser beror på vinkeln.
Med hjälp av 3D-tryck (hologramtryck) har man möjlighet att åstadkomma följande visuella effekter:
3D-bilder med tredimensionell känsla.
FLIP - två eller tre bilder som skiftar plats med varandra.
Animation – steglös bildändring som ger en optisk illusion av rörlighet.
Morphing – en bild som steglöst övergår till en helt annan bild.
3D + Flip – kombination av två ovannämnda effekter.
[redigera] Se även
[redigera] Extern länk
Wikimedia Commons har media som rör Stereoskopi
