Turkiets Grand Prix 2005

Från Wikipedia
Version från den 28 december 2014 kl. 23.33 av Philip Folkesson (Diskussion | Bidrag) (Lade till Grand Prix-mall med samtliga lopp, istället för loppkedja med enbart föregående och följande tävling.)
(skillnad) ← Äldre version | visa nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Turkiets Grand Prix 2005
Datum21 augusti 2005
BanaIstanbul Park
Sträcka58 × 5,340 = 309,720 km
VinnareKimi Räikkönen, McLaren-Mercedes
Pole positionKimi Räikkönen, McLaren-Mercedes
Snabbaste varvJuan Pablo Montoya, McLaren-Mercedes, 1:24,770
Temperaturluften 30 °C, banan 47 °C

Turkiets Grand Prix 2005 var det fjortonde av 19 lopp ingående i formel 1-VM 2005. Detta var det första F1-loppet i Turkiet.

Rapport[redigera | redigera wikitext]

Det höll på att bli en dubbel för McLaren, men på sista varvet tappade Juan Pablo Montoya, som låg strax bakom sin stallkamrat Kimi Räikkönen, koncentrationen något, snurrade och kolliderade med Tiago Monteiros Jordan-Toyota. Fernando Alonso passade då snabbt på att köra om Montoya, vilket innebar två gratispoäng till spanjoren och till Renault i kampen om mästerskapstitlarna.

Resultat[redigera | redigera wikitext]

  1. Kimi Räikkönen, McLaren-Mercedes, 10 poäng
  2. Fernando Alonso, Renault, 8
  3. Juan Pablo Montoya, McLaren-Mercedes, 6
  4. Giancarlo Fisichella, Renault, 5
  5. Jenson Button, BAR-Honda, 4
  6. Jarno Trulli, Toyota, 3
  7. David Coulthard, Red Bull-Cosworth, 2
  8. Christian Klien, Red Bull-Cosworth, 1
  9. Takuma Sato, BAR-Honda
  10. Rubens Barrichello, Ferrari
  11. Jacques Villeneuve, Sauber-Petronas
  12. Ralf Schumacher, Toyota
  13. Robert Doornbos, Minardi-Cosworth
  14. Narain Karthikeyan, Jordan-Toyota
  15. Tiago Monteiro, Jordan-Toyota

Förare som bröt loppet[redigera | redigera wikitext]

Noteringar[redigera | redigera wikitext]

  • Takuma Sato bedömdes skyldig till att ha blockerat Mark Webber under kvalificeringen och fick starta från den sista startrutan. Sato var dock omedveten om det inträffade, eftersom han inte hade någon radiokontakt med sitt stall.
  • Michael Schumacher, som snurrade av under kvalificeringen och också bytte motor efteråt, fick den näst sista platsen i startfältet.

VM-ställning[redigera | redigera wikitext]

Förarmästerskapet

  1. Fernando Alonso, Renault, 95
  2. Kimi Räikkönen, McLaren-Mercedes, 71
  3. Michael Schumacher, Ferrari, 55

Konstruktörsmästerskapet

  1. Renault, 130
  2. McLaren-Mercedes, 121
  3. Ferrari, 86