Jonas Ludvigsson: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
Aino42 (Diskussion | Bidrag)
Förtydliganden samt fler referenser.
Rad 13: Rad 13:
Ludvigsson är en av de 47 första undertecknarna av [[Great Barringtondeklarationen]].<ref>{{Webbref|titel=Great Barrington Declaration and Petition|url=https://gbdeclaration.org/|verk=Great Barrington Declaration|hämtdatum=2021-01-30|språk=en-US}}</ref>
Ludvigsson är en av de 47 första undertecknarna av [[Great Barringtondeklarationen]].<ref>{{Webbref|titel=Great Barrington Declaration and Petition|url=https://gbdeclaration.org/|verk=Great Barrington Declaration|hämtdatum=2021-01-30|språk=en-US}}</ref>


I januari 2021 publicerade Ludvigsson en studie som påvisar att det är låg risk för barn att bli svårt sjuka i [[covid-19]]. Studien föranledde både hat och hot mot Ludvigsson på sociala medier. Han avslutade därför all sin forskning kring covid.<ref>{{webbref |url=https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2021/01/barnlakare-polisanmaler-hot-efter-covidstudie-om-skolbarn/ |titel=Barnläkare polisanmäler hot efter covidartikel om skolbarn |hämtdatum=13 februari 2021 |efternamn=Trysell |förnamn=Katrin |datum=12 januari 2021 |verk=[[Läkartidningen]] |utgivare=}}</ref><ref>{{webbref |url=https://www.svt.se/nyheter/lokalt/orebro/efter-hatstormen-nu-lamnar-orebrolakaren-all-covidforskning |titel=Efter hatstormen – nu lämnar örebroläkaren all covidforskning |hämtdatum=13 februari 2021 |efternamn=Svennebäck |förnamn=Åsa |datum=11 februari 2021 |verk=[[SVT Nyheter]] |utgivare=}}</ref>
I januari 2021 skrev Ludvigsson en insändare <ref>{{Webbref|url=https://www.nejm.org/doi/full/10.1056/NEJMc2026670|titel=Open Schools, Covid-19, and Child and Teacher Morbidity in Sweden|verk=[[New England Journal of Medicine]] | datum=2021-01-06}}</ref> till [[New England Journal of Medicine]] om den relativt låga risken för barn att bli svårt sjuka i [[covid-19]]. Ludvigssons stöd för [[Great Barringtondeklarationen]], som förespråkar flockimmunitet genom infektion, samt forskningen om barn sjuka i [[covid-19]] gav upphov till mycket kritik mot Ludvigsson på sociala medier. Han avslutade därför all sin forskning kring [[covid-19]].<ref>{{webbref |url=https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2021/01/barnlakare-polisanmaler-hot-efter-covidstudie-om-skolbarn/ |titel=Barnläkare polisanmäler hot efter covidartikel om skolbarn |hämtdatum=13 februari 2021 |efternamn=Trysell |förnamn=Katrin |datum=12 januari 2021 |verk=[[Läkartidningen]] |utgivare=}}</ref><ref>{{webbref |url=https://www.svt.se/nyheter/lokalt/orebro/efter-hatstormen-nu-lamnar-orebrolakaren-all-covidforskning |titel=Efter hatstormen – nu lämnar örebroläkaren all covidforskning |hämtdatum=13 februari 2021 |efternamn=Svennebäck |förnamn=Åsa |datum=11 februari 2021 |verk=[[SVT Nyheter]] |utgivare=}}</ref>


== Referenser ==
== Referenser ==

Versionen från 14 februari 2021 kl. 20.11

Jonas F. Ludvigsson
Född17 maj 1969 (55 år)
Medborgare iSverige
SysselsättningEpidemiolog
ArbetsgivareUniversitetssjukhuset Örebro (2009–)[1]
Karolinska Institutet (2013–)[1]
FöräldrarJohnny Ludvigsson
Webbplatsstaff.ki.se/people/joludv
Redigera Wikidata

Jonas Filip Ludvigsson, född 17 maj 1969, är en svensk läkare och epidemiolog. Han är professor vid avdelningen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet och är barnläkare vid Institutionen för pediatrik vid Örebro universitetssjukhus.[2] Han är son till läkaren Johnny Ludvigsson och bror till historikern David Ludvigsson.

Biografi

Jonas Ludvigsson studerade medicin vid Linköpings universitet där han avlade läkarexamen 1995. Han försvarade sin doktorsavhandling, Some epidemiological aspects of perinatal gastrointestinal disease, år 2001.

Ludvigsson blev professor vid Karolinska Institutet 2013.[3] Sedan dess har han bedrivit omfattande epidemiologisk forskning inom gastroenterologi, bland annat inom celiaki, inflammatoriska tarmsjukdomar, graviditetsresultat och komplikationer av kronisk leversjukdom. Han fungerar som medlem i styrgruppen för svenska inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD). Mellan 2011 och 2014 var Ludvigsson ordförande för Svenska Epidemiologiska Föreningen.[4] År 2014 valdes han till ordförande i Swedish Society of Pediatrics (2014–2016)[5] och har bedrivit omfattande forskning även inom pediatrik.

Mellan 2015 och 2017 ledde Ludvigsson ett landsomfattande arbete med att samla in alla gastrointestinala histopatologirapporter från alla 28 patologilaboratorier i Sverige (1967–2017), från vilka han konstruerade det första rikstäckande gastrointestinala patologiregistret, som utgör grunden för ESPRESSO-studien (Epidemiologi stärkt av histopatologirapporter i Sverige).[6]

Ludvigsson har fått många utmärkelser för sin epidemiologiska forskning och ledarskap. Han utsågs till "Rising Star in Gastroenterology" 2010 av European Gastroenterology Association, och han fick också priset för årets Alumni 2013 från Linköpings universitet.[7] Han är hedersprofessor vid Columbia University School of Medicine i New York och även vid Nottingham University School of Medicine, Storbritannien. Ludvigsson är också aktiv medlem i redaktionsnämnderna för både European Journal of Epidemiology and Alimentary, Pharmacology & Therapeutics. Sedan 2019 är han fast gäst i TV-programmet Malou efter tio i TV4 där han talar om barnsjukdomar.[8] Under 2020 deltog Ludvigsson aktivt i mediediskussionen om hur Sverige borde hantera corona-pandemin.[9]

Ludvigsson är en av de 47 första undertecknarna av Great Barringtondeklarationen.[10]

I januari 2021 skrev Ludvigsson en insändare [11] till New England Journal of Medicine om den relativt låga risken för barn att bli svårt sjuka i covid-19. Ludvigssons stöd för Great Barringtondeklarationen, som förespråkar flockimmunitet genom infektion, samt forskningen om barn sjuka i covid-19 gav upphov till mycket kritik mot Ludvigsson på sociala medier. Han avslutade därför all sin forskning kring covid-19.[12][13]

Referenser

  1. ^ [a b] läs online, orcid.org , läst: 12 januari 2019.[källa från Wikidata]
  2. ^ ”Jonas Ludvigsson” (på engelska). Örebro University. https://www.oru.se/english/employee/jonas_ludvigsson. 
  3. ^ ”Jonas Ludvigsson” (på engelska). Karolinska Institute. https://staff.ki.se/people/joludv. 
  4. ^ ”Jonas F Ludvigsson”. Volante. https://volante.se/forfattare-och-talare/jonas-ludvigsson/. 
  5. ^ ”Svenska barnläkarföreningen får ny ordförande”. Dagens Medicin. https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2014/04/14/svenska-barnlakarforeningen-far-ny-ordforande/. 
  6. ^ ”Cohort profile: ESPRESSO (Epidemiology Strengthened by histopathology Reports in Sweden)”. Clinical Epidemiology. 2019. 101–114. doi:10.2147/CLEP.S191914. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/30679926. 
  7. ^ ”Alumni of the Year” (på engelska). Linköping University. https://liu.se/en/article/alumni-of-the-year. 
  8. ^ ”Professor Jonas Ludvigsson ny barnläkare på TV4”. Karolinska Institutet. https://nyheter.ki.se/professor-jonas-ludvigsson-ny-barnlakare-pa-tv4. Läst 21 april 2020. 
  9. ^ ”Ett skolboksexempel på modellers tillkortakommande”. Dagens Nyheter. 2020.04.14. https://www.dn.se/debatt/ett-skolboksexempel-pa-modellers-tillkortakommande/. Läst 2020.05.24. 
  10. ^ ”Great Barrington Declaration and Petition” (på amerikansk engelska). Great Barrington Declaration. https://gbdeclaration.org/. Läst 30 januari 2021. 
  11. ^ ”Open Schools, Covid-19, and Child and Teacher Morbidity in Sweden”. New England Journal of Medicine. 6 januari 2021. https://www.nejm.org/doi/full/10.1056/NEJMc2026670. 
  12. ^ Trysell, Katrin (12 januari 2021). ”Barnläkare polisanmäler hot efter covidartikel om skolbarn”. Läkartidningen. https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2021/01/barnlakare-polisanmaler-hot-efter-covidstudie-om-skolbarn/. Läst 13 februari 2021. 
  13. ^ Svennebäck, Åsa (11 februari 2021). ”Efter hatstormen – nu lämnar örebroläkaren all covidforskning”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/orebro/efter-hatstormen-nu-lamnar-orebrolakaren-all-covidforskning. Läst 13 februari 2021.