Linköpings universitet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Linköpings universitet
Administrationsbyggnaden ”Origo” på Campus Valla.
Engelska: Linköping University
Grundat 1969/1975
Ägandeform Statligt
Rektor Prof. Helen Dannetun[1]
Lärarkår 1 514 (2013)[2]
Studerande 17 866 hås (2013)[2]
Doktorander 1 308 (2013)[2]
Säte Linköping, Sverige
Medlemskap European Consortium of Innovative Universities, EUA
Webbplats www.liu.se

Linköpings universitet (LiU) är ett svenskt statligt universitet grundat 1975. Universitetet har fyra fakulteter: Filosofiska fakulteten, Hälsouniversitetet (Medicinska fakulteten), Tekniska högskolan (Tekniska fakulteten), samt Utbildningsvetenskap. År 1996 grundades ett campus i Norrköping. Med ungefär 27 000 studenter och 4 000 anställda (2014) är LiU ett av Sveriges större universitet.[2]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Linköpings universitet hade sin upptakt i och med att Linköping och Norrköping i början av 1960-talet gemensamt skapade en högskolekommitté för att Östergötland skulle få en högskola. Man enades slutligen om att förorda att dess huvudsäte skulle vara i Linköping med delar av universitetet förlagda till Norrköping.[3]

År 1963 fattade riksdagen beslut om en teknisk magisterutbildning i Linköping och 1965 om att förlägga flera tekniska och medicinska utbildningar till staden. Ytterligare ett riksdagsbeslut samma år var att Stockholms universitet skulle starta en Linköpingsfilial med utbildning inom humaniora, samhällsvetenskap och naturvetenskap. Den påbörjade sin verksamhet 1967 och blev grunden till en filosofisk fakultet. Efter ytterligare två år, 1969, etablerades en högskoleenhet med tekniska och medicinska enheter. 1970 slogs allt samman till Linköpings högskola med teknisk, medicinsk och filosofisk fakultet.

Fem år senare, 28 maj 1975, invigdes Linköpings universitet och tekniska högskola och blev därmed Sveriges sjätte universitet. Med högskolereformen 1977 inordnades lärarhögskolan och slöjdseminariet i Linköping och förskoleseminariet i Norrköping i universitetet. 1986 grundades Hälsouniversitetet. Universitetets tredje campus i Norrköping tillkom 1996 med invigning 1997 och år 2000 införlivades Carl Malmstensskolan i universitetet.[4]

Forskning och utbildning[redigera | redigera wikitext]

Forskning och utbildning bedrivs inom teknik och naturvetenskap, medicin och vård, utbildningsvetenskap, humaniora, samhälls- och beteendevetenskap samt inom breda problemområden, så kallade teman[5]. Universitetets satsning på tvärvetenskap har präglat såväl forskning som utbildning.

I regeringens satsning på strategiska forskningsområden får Linköpings universitet anslag inom fem utpekade områden: IT och mobil kommunikation, materialvetenskap, säkerhet och krisberedskap, e-vetenskap och transportforskning [5]. Inom teknik och naturvetenskap finns starka forskningsmiljöer i materialvetenskap, reglerteknik, autonomi och beslutsstöd, organisk bioelektronik och funktionell genetik . Inom det samhällsvetenskapliga området finns starka forskningsmiljöer i internationell migration, rörlighet i arbetslivet, tvärvetenskaplig forskning i kognitiv hörselvetenskap, kunskapsintegration och innovation i internationellt konkurrerande företag samt genusvetenskap. Ett av Vetenskapsrådets tre Centers of Excellence i genusforskning finns vid Linköpings universitet.[6].

Linköpings universitet hör till de svenska universitet som har flest professionsutbildningar, till exempel till läkare, lärare, civilingenjör och civilekonom. Problembaserat lärande som pedagogisk metod har införts i bland annat läkarutbildningen och övriga vårdutbildningar[5]. Läkarutbildningen och studierektorsområdet reglersystem tilldelades 2007 Högskoleverkets utmärkelse framstående utbildningsmiljö[7]. Civilingenjörsutbildningarna i datateknik och industriell ekonomi är exempel på utbildningar som präglats av universitetets satsning på tvärvetenskap och fått efterföljare på andra lärosäten.

Organisation[redigera | redigera wikitext]

Linköpings universitet bedriver utbildning och forskning vid 14 storinstitutioner som samlar närliggande ämnen och teman. Institutionerna tillhör inte någon enskild fakultet utan kan bedriva forskning och utbildning på uppdrag av flera fakulteter.

Fyra fakulteter ansvarar för utbildning och forskning inom respektive vetenskapsområde. De leds av dekanus och en fakultetsnämnd.

Universitetsstyrelsen är universitetets högsta beslutande organ. Den består av rektor, åtta ledamöter som företräder allmänna intressen och utses av regeringen, tre företrädare för verksamheten, fyra för studenterna och tre för de anställda.

Universitetets verksamhet leds av rektor, som utses av regeringen med en mandatperiod på sex år. I universitetsledningen ingår förutom rektor även prorektor, vicerektor och universitetsdirektör. [8]

Institutioner[redigera | redigera wikitext]

  • Beteendevetenskap och lärande (IBL)
  • Datavetenskap (IDA)
  • Ekonomisk och industriell utveckling (IEI)
  • Fysik, kemi och biologi (IFM)
  • Klinisk och experimentell medicin (IKE)
  • Kultur och kommunikation (IKK)
  • Matematiska institutionen (MAI)
  • Medicin och hälsa (IMH)
  • Medicinsk teknik (IMT)
  • Samhälls- och välfärdsstudier (ISV)
  • Studier av samhällsutveckling och kultur (ISAK)
  • Institutionen för systemteknik (ISY)
  • Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN)
  • Tema

Institutioner vid Linköpings universitet.[9]

Universitetsbiblioteket[redigera | redigera wikitext]

Linköpings universitetsbibliotek (LiUB), vars främsta syfte är att fungera som informationsresurs för universitetets studenter och anställda, består av sju avdelningar och fem fysiska bibliotek.

Tillsynsmyndighetens utvärdering[redigera | redigera wikitext]

Universitet har fått kritik för bristande rättssäkerhet vid handläggningen av studentärenden rörande anstånd och studieuppehåll. Anmärkningsvärt ansågs det vara att beslut om studieuppehåll enligt universitetet inte är möjliga att överklaga. Enligt högskoleförordningen har dock rätten att överklaga ett sådant beslut funnits sedan år 2005. Universitetet fråntar därmed i vissa fall studenter deras lagstadgade rättigheter.[10]

Personer[redigera | redigera wikitext]

Rektorer[redigera | redigera wikitext]

Hedersdoktorer i urval[redigera | redigera wikitext]

Komplett lista finns på Linköpings universitets webbplats.[11]

Kända alumner[redigera | redigera wikitext]

Sedan 2011 utnämns två "årets alumner" till alumndagen i oktober.[12] Deras namn hamnar på minnesplaketter längs ett gångstråk på Campus Valla.

  • 2011 - Jeanette Mikkelsen, Erik Thorstensson
  • 2012 - Melker Becker, Carina Brage
  • 2013 - Maha Bouzeid, Jonas Ludvigsson
  • 2014 - Peter Agnefjäll, Elnaz Baghlanian

Campusområden[redigera | redigera wikitext]

Carl Malmsten-skolan, tillhörande Linköpings universitet. Belägen intill Bodals gård på Lidingö, Stockholms län.

Verksamheten vid LiU är till största delen förlagd till tre platser: Campus Valla (västra Linköping), Campus US (centrala Linköping) samt Campus Norrköping (centrala Norrköping). Sedan år 2000 finns också studenter i LidingöCarl Malmstensskolan, Carl Malmsten - Furniture Studies, som sedan dess tillhör Linköpings universitet.

Viss utbildning har förlagts även till andra orter i södra Sverige, som Vadstena, Nacka och Uddevalla. Det gäller framförallt fristående kurser.

Universitetets campus i Linköping och Norrköping binds samman av Campusbussen, en särskild busslinje för studenter och anställda.

Campus Valla[redigera | redigera wikitext]

Vid starten bedrevs verksamheten i olika lokaler i centrala Linköping. Så småningom samlades dock större delen av utbildningarna till Campus Valla ett stycke utanför centrum. Området har sedermera växt till knappt tjugotalet byggnader, de flesta i rött tegel. De två ursprungliga byggnaderna har uppnått någon form av kulturminnesstatus varför deras fasader måste lämnas orörda.

Corson från söder och hus D och Key.

Lärarhögskolan på Östgötagatan är numera helt utrymd och verksamheten omorganiserad och flyttad till Campus Valla. Det gäller även gamla "Slöjdis" samt Slöjdlärarutbildningens lokaler i Mjärdevi.

Campus US[redigera | redigera wikitext]

Hälsouniversitetets utbildningar har samlats på Campus US där en ny portalbyggnad invigdes 2004. Det nya huset ersätter i viss mån de tidigare utspridda lokalerna för bibliotek, några större föreläsningssalar, studentcafé och viss administration. På Campus US finns även kårhuset Örat.

Universitetssjukhuset i Linköping byggs om fram till 2018, vilket påverkar även universitetets lokaler på sjukhusområdet[13].

Campus Norrköping[redigera | redigera wikitext]

Sedan mitten av 1990-talet finns också Campus Norrköping, som idag har cirka 5 500 studenter. Höstterminen 2006 invigdes det nya kårhuset Trappan i Norrköping som är gemensamt för de tre kårerna.

Studentliv[redigera | redigera wikitext]

Kårhuset "Kårallen" på Campus Valla.

Studenterna vid Linköpings universitet tillhör Consensus, LinTek eller StuFF. De tre kårerna äger gemensamt Kårservice, som förvaltar kårhusen Kårallen (Campus Valla), Örat[14] (Campus US), Ryds herrgård (Ryd), Nationernas Hus (centrala Linköping) och kårhuset Trappan (Campus Norrköping).

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Nya rektorer vid Linköpings universitet och Högskolan Väst”. Utbildningsdepartementet. 22 juni 2011. http://www.regeringen.se/sb/d/119/a/171411. Läst 23 juni 2011. 
  2. ^ [a b c d] ”LiU i siffror”. http://www.liu.se/om-liu/siffror?l=sv. Läst 3 september 2014. 
  3. ^ Norrköpings stadsfullmäktiges handlingar, N:o 128, 1965
  4. ^ ”Linköpings universitets historia”. Linköpings universitet. http://www.liu.se/om-liu/historia. Läst 3 september 2014. 
  5. ^ [a b c] ”Fickfakta”. Linköpings universitet. http://www.liu.se/om-liu/info/startsida/1.456844/fickfakta_svensk_webb_130417.pdf. Läst 2014-09-03. 
  6. ^ ”Centers of Gender Excellence”. Vetenskapsrådet. http://www.vr.se/forskningvistodjer/forskningsmiljoer/centersofgenderexcellence.4.5d7d40fd1154283906d80005451.html. Läst 2010-09-13. 
  7. ^ ”Beslut om Utmärkelsen framstående utbildningsmiljö 2007.”. Högskoleverket. http://www.hsv.se/publikationerarkiv/pressmeddelanden/2007/grattiskthlinkopingmalmoochumea.5.6e4bc4761168c296e0580001478.html. Läst 2010-09-13. 
  8. ^ ”Organisation”. http://www.liu.se/om-liu/organisation. Läst 2014-09-03. 
  9. ^ ”Institutioner vid Linköpings universitet”. http://www.liu.se/om-liu/organisation/institutioner. Läst 2014-09-03. 
  10. ^ ”Tillsynsbesöket vid Linköpings universitet 2012”. Universitetskanslersämbetet. http://www.uk-ambetet.se/download/18.575a959a141925e81d1364/2013-5_tillsynsbesok_LiU.pdf. Läst 2014-09-04. 
  11. ^ ”Linköpings universitet: Hedersdoktorer”. http://www.liu.se/om-liu/akademiska-hogtider/tidigare-hedersdoktorer?l=sv. Läst 2013-08-07. 
  12. ^ Årets alumn, LiU:s webbplats.
  13. ^ ”Framtidens universitetssjukhus”. Landstinget i Östergötland. http://www.lio.se/framtidensus. Läst 34september 2014. 
  14. ^ ”Örat”. http://www.consensus.liu.se/index.php?page_id=2. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Cederborg, Ann-Christin; Linnér Björn-Ola, Qvarsell Roger (2005). Campus Norrköping: en studie i universitetspolitik. Norrköping: Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings universitet. Libris 9899695. ISBN 91-85295-79-5 

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Koordinater: 58°23′57″N 15°34′37″E / 58.39916667°N 15.57694444°Ö / 58.39916667; 15.57694444