Linköpings universitet
| Linköpings universitet | |
Administrationsbyggnaden ”Origo” på Campus Valla.
|
|
| Engelska: Linköping University | |
| Grundat | 1969/1975 |
|---|---|
| Ägandeform | Statligt |
| Rektor | Prof. Helen Dannetun[1] |
| Lärarkår | 1 522 |
| Studerande | 17 850 hås (2012)[2] |
| Doktorander | 1 367 (2012)[2] |
| Säte | Linköping, Sverige |
| Medlemskap | European Consortium of Innovative Universities, EUA |
| Webbplats | www.liu.se |
Linköpings universitet (LiU) är ett svenskt statligt universitet grundat 1975. Universitetet har tre fakulteter. Den tekniska fakulteten benämns ofta vid det äldre namnet Linköpings tekniska högskola, medicinsk fakultet heter sedan 1986 Hälsouniversitetet och slutligen finns även den Filosofiska fakulteten vid LiU. Därtill kommer området Utbildningsvetenskap vid LiU, som i allt väsentligt har en fakultets status men saknar fakultetsnamn. År 1996 grundades ett campus i Norrköping. Med drygt 27 000 studenter och 3 900 anställda (2012) är LiU ett av Sveriges största universitet.[2]
Innehåll |
Historia[redigera]
Linköpings universitet hade sin upptakt i och med att Linköping och Norrköping i början av 1960-talet gemensamt skapade en högskolekommitté för att Östergötland skulle få en högskola. Man enades om att dess huvudsäte skulle vara i Linköping, med delar av universitetet förlagda till Norrköping.[3]
En statlig universitets- och högskoleutredning under 1960-talets mitt ledde till att medicinsk och teknisk utbildning påbörjades 1965 i Linköping. Fyra år senare etablerades även de tekniska och medicinska fakulteterna. Parallellt med denna utveckling grundade Stockholms universitet 1967 en filosofisk filial i Linköping. Den filosofiska filialen, tillsammans med de tekniska och medicinska fakulteterna förenades 1970 då Linköpings högskola bildades. Vid den här tiden hade högskolan endast ett campus, Valla, och utbildningen bedrevs i A-, B- och C-husen.
Fem år senare, 28 maj 1975, invigdes Linköpings universitet och tekniska högskola och blev därmed Sveriges sjätte universitet. Med högskolereformen 1977 inordnades lärarhögskolan och slöjdseminariet i Linköping och förskoleseminariet i Norrköping i universitetet. 1986 grundades Hälsouniversitetet. Universitetets tredje campus i Norrköping tillkom 1996 och år 2000 införlivades Carl Malmstensskolan i universitetet.[4][5]
Forskning och utbildning[redigera]
Forskning och utbildning bedrivs i teknik och naturvetenskap, medicin och vård, utbildningsvetenskap, humaniora, samhälls- och beteendevetenskap samt inom breda problemområden, så kallade teman[6]. Universitetets satsning på tvärvetenskap har präglat såväl forskning som utbildning.
Vid Linköpings universitet finns tio så kallade starka forskningsmiljöer med långsiktig finansiering från svenska forskningsfinansiärer[7]. Inom teknik och naturvetenskap finns starka forskningsmiljöer i materialvetenskap, reglerteknik, autonomi och beslutsstöd, organisk bioelektronik och funktionell genetik . Inom det samhällsvetenskapliga området finns starka forskningsmiljöer i internationell migration, rörlighet i arbetslivet, tvärvetenskaplig forskning i kognitiv hörselvetenskap, kunskapsintegration och innovation i internationellt konkurrerande företag samt genusvetenskap. Ett av Vetenskapsrådets tre Centers of Excellence i genusforskning finns vid Linköpings universitet.[8].
Linköpings universitet är det svenska universitet som har flest professionsutbildningar[6]. 58 procent av alla examina som 2009 utfärdades i grundutbildningen[9] var yrkesexamina[10], till exempel examina som civilingenjör, lärare, sjuksköterska, läkare, psykolog, civilekonom, socionom med flera. Problembaserat lärande som pedagogisk metod har införts i bland annat läkarutbildningen och övriga vårdutbildningar. Läkarutbildningen och studierektorsområdet reglersystem tilldelades 2007 Högskoleverkets utmärkelse framstående utbildningsmiljö[11]. Civilingenjörsutbildningarna i datateknik och industriell ekonomi är exempel på utbildningar som präglats av universitetets satsning på tvärvetenskap och fått efterföljare på andra lärosäten.
Organisation[redigera]
Linköpings universitet bedriver utbildning och forskning vid 14 storinstitutioner som samlar närliggande ämnen och teman. Institutionerna tillhör inte någon enskild fakultet utan kan bedriva forskning och utbildning på uppdrag av flera fakulteter.
Tre fakulteter och ett verksamhetsområde ansvarar för utbildning och forskning inom respektive vetenskapsområde. De leds av dekanus och en fakultetsnämnd.
- Filosofiska fakulteten
- Hälsouniversitetet
- Linköpings tekniska högskola
- Verksamhetsområdet för utbildningsvetenskap
Universitetsstyrelsen är universitetets högsta beslutande organ. Den består av rektor, åtta ledamöter som företräder allmänna intressen och utses av regeringen, tre företrädare för verksamheten, fyra för studenterna och tre för de anställda.
Universitetets verksamhet leds av rektor, som utses av regeringen med en mandatperiod på sex år. I universitetsledningen ingår förutom rektor även prorektor, universitetsdirektören och biträdande universitetsdirektören.
Institutioner[redigera]
- Beteendevetenskap och lärande (IBL)
- Datavetenskap (IDA)
- Ekonomisk och industriell utveckling (IEI)
- Fysik, kemi och biologi (IFM)
- Klinisk och experimentell medicin (IKE)
- Kultur och kommunikation (IKK)
- Matematiska institutionen (MAI)
- Medicin och hälsa (IMH)
- Medicinsk teknik (IMT)
- Samhälls- och välfärdsstudier (ISV)
- Studier av samhällsutveckling och kultur (ISAK)
- Institutionen för systemteknik (ISY)
- Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN)
- Tema
Institutioner vid Linköpings universitet.[12]
Universitetsbiblioteket[redigera]
Linköpings universitetsbibliotek (LiUB), vars främsta syfte är att fungera som informationsresurs för universitetets studenter och anställda, består av sju avdelningar och fem fysiska bibliotek.
Personer[redigera]
Rektorer[redigera]
- 1970–1983, professor Hans Meijer, fil. dr
- 1983–1995, professor Sven Erlander, fil. dr
- 1996–1999, professor Anders Flodström, tekn. dr
- 1999–2003, professor Bertil Andersson, fil. dr
- 1 oktober 2003–31 januari 2011, professor Mille Millnert, tekn. dr
- 1 februari 2011–30 juni 2011, professor Karin Fälth-Magnusson, med. dr, tillförordnad
- 1 juli 2011–, professor Helen Dannetun, tekn. dr[1]
Hedersdoktorer i urval[redigera]
- 1973 Astrid Lindgren, FD
- 1975 Bengt Feldreich, FD
- 1980 Tage Danielsson, FD
- 1982 Alva Myrdal, MD
- 1992 Torsten N Wiesel, MD
- 1986 Tryggve Holm, TeknD
- 1987 Stig Hagström, TeknD
- 1989 Percy Barnevik, TeknD
- 1990 Torgny Lindgren, FD
- 1990 Alan G MacDiarmid, TeknD
- 1993 Martin Lönnebo, FD
- 1994 HM Drottningen, MD
- 1996 Rolf Wirtén, TeknD
- 1996 Alan Heeger, TeknD
- 1997 Augustin Mannerheim, FD
- 1998 Sven-David Sandström, FD
- 1999 Bengt Halse, TeknD
- 1999 Evert Karlsson (”EWK”), FD
- 2000 Astrid Lindgren, MD
- 2002 Göran Bergengren, FD
- 2002 Louis J. Ignarro, MD
- 2004 Louise Hoffsten, FD
- 2004 Sören Gyll, TeknD
- 2006 Björn Eriksson, FD
- 2006 Carl-Henric Svanberg, TeknD
- 2008 Bertil Almlöf, FD
- 2009 Jonas Jacobsson, MD
Komplett lista finns på Linköpings universitets webbplats.[13]
Kända alumner[redigera]
- Pär Boman, civilekonom, VD Handelsbanken
- Gunilla Carlsson, Sveriges nuvarande biståndsminister (m)
- Håkan Eriksson, civilingenjör, teknisk direktör Ericsson
- Anders Flodström, civilingenjör, tidigare universitetsrektor och -kansler
- Gustav Fridolin, folkhögskollärare, riksdagsledamot och språkrör (mp)
- Mikael Ohlsson, civilingenjör, koncernchef IKEA
- Veronica Palm, riksdagsledamot (s)
- Jan-Eric Sundgren, civilingenjör, professor, direktör i AB Volvo
- Carl-Henrik Svanberg, civilingenjör, styrelseordförande BP
- Åsa Vilbäck, läkare, programledare
Campusområden[redigera]
Verksamheten vid LiU är till största delen förlagd till tre platser: Campus Valla (västra Linköping), Campus US (centrala Linköping) samt Campus Norrköping (centrala Norrköping). Sedan år 2000 finns också studenter i Lidingö på Carl Malmstensskolan, Carl Malmsten - Furniture Studies, som sedan dess tillhör Linköpings universitet.
Viss utbildning har förlagts även till andra orter i södra Sverige, som Vadstena, Nacka och Uddevalla. Det gäller framförallt fristående kurser.
Universitetets campus i Linköping och Norrköping binds samman av Campusbussen, en särskild busslinje för studenter och anställda.
Campus Valla[redigera]
Vid starten bedrevs verksamheten i olika lokaler i centrala Linköping. Så småningom samlades dock större delen av utbildningarna till Campus Valla ett stycke utanför centrum. Området har sedermera växt till knappt tjugotalet byggnader, de flesta i rött tegel. De två ursprungliga byggnaderna har uppnått någon form av kulturminnesstatus varför deras fasader måste lämnas orörda.
.jpeg)
Lärarhögskolan på Östgötagatan är numera helt utrymd och verksamheten omorganiserad och flyttad till Campus Valla. Det gäller även gamla "Slöjdis" samt Slöjdlärarutbildningens lokaler i Mjärdevi.
Campus US[redigera]
Hälsouniversitetets utbildningar har samlats på Campus US där en ny portalbyggnad invigdes 2004. Det nya huset ersätter i viss mån de tidigare utspridda lokalerna för bibliotek, några större föreläsningssalar, studentcafé och viss administration. På Campus US finns även kårhuset Örat.
Campus Norrköping[redigera]
Sedan mitten av 1990-talet finns också Campus Norrköping, som idag har cirka 5 500 studenter. Höstterminen 2006 invigdes det nya kårhuset Trappan i Norrköping som är gemensamt för de tre kårerna.
Studentliv[redigera]
Studenterna vid Linköpings universitet tillhör Consensus, LinTek eller StuFF. De tre kårerna äger gemensamt Kårservice, som förvaltar kårhusen Kårallen (Campus Valla), Örat[14] (Campus US), Ryds herrgård (Ryd), Nationernas Hus (centrala Linköping) och kårhuset Trappan (Campus Norrköping).
Ungefär en tiondel av studenterna i Linköping bor i kommunala studentbostäder i Ryd.[15][16] För studenter på Campus Norrköping är det bostadsgaranti.[17] För att hjälpa nyantagna studenter vid Linköpings universitet att hitta en bostad har Linköpings kommun valt att tillsammans med universitet samfinansiera ett projekt som tidigare kallades för Studenternas Bostadspool, numera Bostadspoolen.[18]
Referenser[redigera]
Noter[redigera]
- ^ [a b] ”Nya rektorer vid Linköpings universitet och Högskolan Väst”. Utbildningsdepartementet. 22 juni 2011. http://www.regeringen.se/sb/d/119/a/171411. Läst 23 juni 2011.
- ^ [a b c] ”LiU i siffror”. http://www.liu.se/om-liu/siffror?l=sv. Läst 22 februari 2013.
- ^ Cederborg et al. (2005), s. 28-35
- ^ ”En kort historik”. Linköpings universitet. http://www.liu.se/om-liu/fakta/historik?l=sv. Läst 23 augusti 2010.
- ^ ”Historik”. Linköpings universitets bibliotek. http://www.bibl.liu.se/om-ub/historik?l=sv. Läst 23 augusti 2010.
- ^ [a b] ”Om LiU”. Linköpings universitet. http://www.liu.se/om-liu/?l=sv. Läst 2010-09-14.
- ^ ”Fyra gör gemensam satsning på starka forskningsmiljöer”. Vetenskapsrådet. http://forska.vr.se/nummer/2004/nr12004/fyragorgemensamsatsningpastarkaforskningsmiljoer.4.47049d691193c95625a80007428.html. Läst 2010-09-13.
- ^ ”Centers of Gender Excellence”. Vetenskapsrådet. http://www.vr.se/forskningvistodjer/forskningsmiljoer/centersofgenderexcellence.4.5d7d40fd1154283906d80005451.html. Läst 2010-09-13.
- ^ Linköpings universitet i korthet, 2010. Linköpings universitet
- ^ ”Examina på grundnivå”. Högskoleverket. http://www.hsv.se/densvenskahogskolan/utbildningpauniversitetochhogskolor/utbildningpagrundniva/examinapagrundniva.4.5ed111281136ce97c148000475.html. Läst 2010-09-13.
- ^ ”Beslut om Utmärkelsen framstående utbildningsmiljö 2007.”. Högskoleverket. http://www.hsv.se/publikationerarkiv/pressmeddelanden/2007/grattiskthlinkopingmalmoochumea.5.6e4bc4761168c296e0580001478.html. Läst 2010-09-13.
- ^ ”Institutioner vid Linköpings universitet”. http://www.liu.se/om-liu/organisation/institutioner.
- ^ ”Linköpings universitet: Hedersdoktorer”. http://www.liu.se/om-liu/akademiska-hogtider-och-kultur/akademiska-hogtider/hedersdoktorer/tidigare-hedersdoktorer. Läst 2011-11-16.
- ^ ”Örat”. http://www.consensus.liu.se/index.php?page_id=2.
- ^ ”Ryd - Studentbostäder”. http://www.studentbostader.se/sv/sokande/varaomraden/Pages/Ryd.aspx.
- ^ ”Stångåstaden AB - årsredovisning 2006”. http://www.stangastaden.se/omstangastaden/omoss/Documents/Arsredovisning2006.pdf.
- ^ ”Bostadsgaranti”. http://www.studentbo.se/CM/Templates/Article/general.aspx?cmguid=7078acbc-ee20-4535-9703-e8fef7dc90e7.
- ^ ”Bostadspoolen”. http://www.bostad.karservice.se.
Tryckta källor[redigera]
- Cederborg, Ann-Christin; Linnér Björn-Ola, Qvarsell Roger (2005). Campus Norrköping: en studie i universitetspolitik. Norrköping: Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings universitet. Libris 9899695. ISBN 91-85295-79-5
Webbkällor[redigera]
- Historia: Linköpings universitets webbplats
- Rektorsinstallation: Blaskan
- Östgöta Correspondenten
- Linköpings universitets information om campusområden
Externa länkar[redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Linköpings universitet
- Linköpings universitet
- Tekniska högskolan vid Linköpings universitet
- Hälsouniversitetet
- Filosofiska fakulteten
- Utbildningsvetenskap
- Presentation av LiU:s tre Campus
- Linköpings universitetsbibliotek
|
|||||||||||
Koordinater: 58°23′57″N 15°34′37″E / 58.39916667°N 15.57694444°Ö
