Allelopati: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
MatildaAh (Diskussion | Bidrag)
lade till bilden på en vattenhyacint
MatildaAh (Diskussion | Bidrag)
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 7: Rad 7:
[[Svart valnöt]], svart [[johannesbröd]] och olika tallar är några exempel på arter som använder sig av allelopati. [[Örnbräken|Örnbräcken]], som är en sorts ormbunke, är också känd för att påverka tillväxten hos många andra växter. Andra exempel på allelopati är hämmad tillväxt av böngroddar som förvaras tillsammans med mognande [[frukt]]. På samma sätt förstörs nejlikor av frukt. Orsaken till detta är den [[etylen]], som frukterna bildar.<ref>Bra böckers lexikon, 1973</ref>
[[Svart valnöt]], svart [[johannesbröd]] och olika tallar är några exempel på arter som använder sig av allelopati. [[Örnbräken|Örnbräcken]], som är en sorts ormbunke, är också känd för att påverka tillväxten hos många andra växter. Andra exempel på allelopati är hämmad tillväxt av böngroddar som förvaras tillsammans med mognande [[frukt]]. På samma sätt förstörs nejlikor av frukt. Orsaken till detta är den [[etylen]], som frukterna bildar.<ref>Bra böckers lexikon, 1973</ref>


Många ogräs och invasiva arter använder sig av allelopati vilket ger dem en fördel vid konkurrens om begränsade resurser. <ref>{{Tidskriftsref|rubrik=Invasive Plant Suppresses the Growth of Native Tree Seedlings by Disrupting Belowground Mutualisms|förnamn2=Stuart A|förnamn6=Giles C|efternamn5=Callaway|förnamn5=Ragan M|efternamn4=Wolfe|förnamn4=Benjamin E|efternamn3=Powell|förnamn3=Jeff R|efternamn2=Campbell|efternamn=Stinson|url=http://dx.doi.org/10.1371/journal.pbio.0040140|förnamn=Kristina A|doi=10.1371/journal.pbio.0040140|nummer=5|volym=4|sid=e140|issn=1545-7885|hämtdatum=2022-05-09|år=2006-04-25|tidskrift=PLoS Biology|efternamn6=Thelen}}</ref>Däribland finns arter som [[vattenhyacint]] och [[sandklint]].
Många ogräs och invasiva arter använder sig av allelopati vilket ger dem en fördel vid konkurrens om begränsade resurser. <ref>{{Tidskriftsref|rubrik=Research Progress on the use of Plant Allelopathy in Agriculture and the Physiological and Ecological Mechanisms of Allelopathy|url=https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4647110/|nummer=|volym=|sid=|hämtdatum=2022-05-09|år=2015|tidskrift=|författare=Fang Cheng och Zhihui Cheng|datum=Nov 17|utgivare=National Library of Medicine}}</ref>Däribland finns arter som [[vattenhyacint]] och [[sandklint]].


==Källor==
==Källor==

Versionen från 9 maj 2022 kl. 14.48

Allelopati (av grek. allelon 'varandra' och pathos 'lidande'), vissa växters förmåga att avge ämnen som hindrar andra växters utveckling eller på annat sätt påverkar dessa negativt. Till exempel kan rötter avge ämnen som hindrar andra växters etablering. Dessa ämnen kallas för allelokemikalier och de produceras av växterna som sekundära metaboliter.[1] De är inte väsentliga för växtens överlevnad eller tillväxt, utan produceras endast för att på olika sätt påverka tillväxten hos andra växter runt omkring. Ursprungligen trodde växtfysiologer att utsöndringen av dessa kemikalier var ett sätt för växter att göra sig av med metaboliskt avfall, men de har visat sig ha viktiga funktioner för växternas förmåga att påverka varandra.

Redan för mer än 2000 år sedan kände man till fenomenet att vissa växters närvaro kunde vara skadliga för andra. 300 f.v.t. påpekade Theofrastus att kikärtsplantor förstörde ogräs som växte runt dem.[1]

Exempel

Vattenhyacint

Svart valnöt, svart johannesbröd och olika tallar är några exempel på arter som använder sig av allelopati. Örnbräcken, som är en sorts ormbunke, är också känd för att påverka tillväxten hos många andra växter. Andra exempel på allelopati är hämmad tillväxt av böngroddar som förvaras tillsammans med mognande frukt. På samma sätt förstörs nejlikor av frukt. Orsaken till detta är den etylen, som frukterna bildar.[2]

Många ogräs och invasiva arter använder sig av allelopati vilket ger dem en fördel vid konkurrens om begränsade resurser. [3]Däribland finns arter som vattenhyacint och sandklint.

Källor