Nonivamid: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
tillägg av text + referenser
Rad 1: Rad 1:
{{Kemibox
[[Fil:Nonivamide.png|mini|320px|[[Strukturformel]] för nonivamid.]]
|Vardagligt namn = Nonivamid
'''Nonivamid''' är ett organiskt ämne av typ [[capsaicin]] som finns naturligt i [[chilipeppar]] men som också framställs [[syntetiskt]].
|Bild = nonivamide.svg
|Bildtext = Strukturformel
|Bildbredd = 200 px
|Bild2 =
|Bild2text = Molekylmodell
|Systematiskt namn = ''N''-[(4-hydroxi-3-metoxifenyl)metyl]nonanamid
|Övriga namn = Pseudokapsaicin; vanillyl-''N''-nonylamid; vanillylamid av n-nonansyra; VNA; Nonylsyravanillylamid; Pelargonsyravanillylamid (PAVA); Pelargonylvanillylamid
|Kemisk formel = [[Kol|C]]<sub>17</sub>[[Väte|H]]<sub>27</sub>N[[Syre|O]]<sub>3</sub>
|Utseende = Vitt till benvitt pulver
|CAS-nummer = 2444-46-4
|SMILES = CCCCCCCCC(=O)NCC1=CC(=C(C=C1)O)OC
|Molmassa = 293,407
|Densitet = 1,10
|Löslighet = Olösligt (lösligt i metanol)
|LöslighetTemp =
|Smältpunkt = 54
|Smältextra =
|Kokpunkt =
|Kokextra =
|Huvudfara =
|NFPA704 =
|LD50 = 511 mg/kg (råtta, oralt)
|}}


'''Nonivamid''', även kallad '''pelargonsyra vanillylamid''' eller '''PAVA''', är en organisk förening av typ [[capsaicin]]. Det är en amid av pelargonsyra (n-nonansyra) och vanillylamin och finns naturligt i [[chilipeppar]]<ref>{{cite journal | author = Howard L. Constant, Geoffrey A. Cordell and Dennis P. West |title = Nonivamide, a Constituent of ''Capsicum'' oleoresin |journal = J. Nat. Prod. | date = 1996 | volume = 59 | issue = 4 | pages = 425–426 | doi = 10.1021/np9600816}}</ref> men framställs också [[syntetiskt]]. Det är mer värmestabilt än capsaicin.
Används av [[polisen i Storbritannien]] som [[pepparspray]].


==Användning==
{{orgkemistub}}
Nonivamid används som en [[livsmedelstillsats]] för att göra kryddor, smakämnen och kryddblandningar skarpare. Det används också i konfektyrindustrin för att skapa en het känsla, och i läkemedelsindustrin i vissa former som ett billigare alternativ till capsaicin.

Liksom capsaicin kan det avskräcka [[däggdjur]] (men inte fåglar eller insekter) från att konsumera växter eller frön (till exempel ekorrar och fågelmatarfrön).<ref name=aversiontech>http://www.aversiontech.com/hot-and-spicy/nonivamide-pava/Retrieved 16 July 2010 {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20151231223740/http://www.aversiontech.com/hot-and-spicy/nonivamide-pava/ |date=31 December 2015 }}</ref> Detta överensstämmer med nonivamids roll som en TRPV1-jonkanalagonist. Däggdjurs TRPV1 aktiveras av värme och capsaicin, men fågelformen är okänslig för capsaicin.<ref>{{cite journal | doi = 10.1039/C4FO00435C | title = Capsaicin, nonivamide and trans-pellitorine decrease free fatty acid uptake without TRPV1 activation and increase acetyl-coenzyme a synthetase activity in Caco-2 cells | journal = Food & Function | volume = 6 | pages = 172–184 | year = 2015 | last1 = Rohm | first1 = Barbara | last2 = Riedel | first2 = Annett | last3 = Ley | first3 = Jakob P | last4 = Widder | first4 = Sabine | last5 = Krammer | first5 = Gerhard E | last6 = Somoza | first6 = Veronika | issue = 1 | pmid = 25422952 | url = http://phaidra.univie.ac.at/o:475368 | doi-access = free }}</ref>

Nonivamid används (under namnet PAVA) som nyttolast i "icke-dödlig ammunition" såsom FN Herstals FN 303-projektiler<ref name="fn303">{{cite web|title=The FN 303 Less Lethal Launcher|url=http://www.fnhusa.com/r/training/training_faq_tabs/303-launcher|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20130504083508/http://www.fnhusa.com/r/training/training_faq_tabs/303-launcher/|archive-date=2013-05-04|access-date=2013-04-14}}</ref> eller som den aktiva ingrediensen i de flesta [[pepparsprej]]er,<ref name=aversiontech/> som kan användas som ett kemiskt vapen.<ref name=BMC>{{cite journal |last1=Haar |first1=Rohini J. |last2=Iacopino |first2=Vincent |last3=Ranadive |first3=Nikhil |last4=Weiser |first4=Sheri D. |last5=Dandu |first5=Madhavi |title=Health impacts of chemical irritants used for crowd control: a systematic review of the injuries and deaths caused by tear gas and pepper spray |journal=BMC Public Health |date=19 October 2017 |volume=17 |page=831 |doi=10.1186/s12889-017-4814-6 |pmid=29052530 |pmc=5649076 }}</ref> Som ett kemiskt irriterande medel har pepparsprejer använts både som kravallkontrollammunition och även som ett vapen för att skingra fredliga demonstranter. De har även använts i andra sammanhang, till exempel militär- eller polisövningar.<ref name=BMC/> Medan irriterande ämnen vanligtvis bara orsakar "övergående tårbildning, [[blefarospasm]], ytlig [[smärta]] och desorientering," innebär deras användning och missbruk dock också risker för allvarligare skador och funktionshinder.<ref name=BMC/>

==Motmedel==
Nonivamid är inte lösligt i vatten, men vatten kan späda ut det och tvätta bort det från huden. En studie fann att mjölk av magnesia, [[babyschampo]], 2 procentig lidokaingel eller [[mjölk]] inte visade signifikant bättre prestanda än vatten när det användes på beläggning av pepparspray.<ref>{{cite journal |last1=Barry |first1=James D. |last2=Hennessy |first2=Robert |last3=McManus |first3=John G. |title=A Randomized Controlled Trial Comparing Treatment Regimens for Acute Pain for Topical Oleoresin Capsaicin (Pepper Spray) Exposure in Adult Volunteers |journal=Prehospital Emergency Care |date=January 2008 |volume=12 |issue=4 |pages=432–437 |doi=10.1080/10903120802290786 |pmid=18924005 |s2cid=12262260 |url=https://zenodo.org/record/1234493 }}</ref>

==Referenser==
{{enwp|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Iron(II)_gluconate&oldid=1065621079 |artikel=Nonivamide |datum=14 januari 2022 }}

===Noter===
<references>

</references>

==Externa länkar==
{{Commonscat|Nonivamide }}

{{Auktoritetsdata}}

{{STANDARDSORTERING:Nonivamid }}


[[Kategori:Kapsaicinoider]]
[[Kategori:Kapsaicinoider]]

Versionen från 1 februari 2023 kl. 17.05

Nonivamid
Strukturformel
Systematiskt namnN-[(4-hydroxi-3-metoxifenyl)metyl]nonanamid
Övriga namnPseudokapsaicin; vanillyl-N-nonylamid; vanillylamid av n-nonansyra; VNA; Nonylsyravanillylamid; Pelargonsyravanillylamid (PAVA); Pelargonylvanillylamid
Kemisk formelC17H27NO3
Molmassa293,407 g/mol
UtseendeVitt till benvitt pulver
CAS-nummer2444-46-4
SMILESCCCCCCCCC(=O)NCC1=CC(=C(C=C1)O)OC
Egenskaper
Densitet1,10 g/cm³
Löslighet (vatten)Olösligt (lösligt i metanol) g/l
Smältpunkt54 °C
Faror
LD50511 mg/kg (råtta, oralt)
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Nonivamid, även kallad pelargonsyra vanillylamid eller PAVA, är en organisk förening av typ capsaicin. Det är en amid av pelargonsyra (n-nonansyra) och vanillylamin och finns naturligt i chilipeppar[1] men framställs också syntetiskt. Det är mer värmestabilt än capsaicin.

Användning

Nonivamid används som en livsmedelstillsats för att göra kryddor, smakämnen och kryddblandningar skarpare. Det används också i konfektyrindustrin för att skapa en het känsla, och i läkemedelsindustrin i vissa former som ett billigare alternativ till capsaicin.

Liksom capsaicin kan det avskräcka däggdjur (men inte fåglar eller insekter) från att konsumera växter eller frön (till exempel ekorrar och fågelmatarfrön).[2] Detta överensstämmer med nonivamids roll som en TRPV1-jonkanalagonist. Däggdjurs TRPV1 aktiveras av värme och capsaicin, men fågelformen är okänslig för capsaicin.[3]

Nonivamid används (under namnet PAVA) som nyttolast i "icke-dödlig ammunition" såsom FN Herstals FN 303-projektiler[4] eller som den aktiva ingrediensen i de flesta pepparsprejer,[2] som kan användas som ett kemiskt vapen.[5] Som ett kemiskt irriterande medel har pepparsprejer använts både som kravallkontrollammunition och även som ett vapen för att skingra fredliga demonstranter. De har även använts i andra sammanhang, till exempel militär- eller polisövningar.[5] Medan irriterande ämnen vanligtvis bara orsakar "övergående tårbildning, blefarospasm, ytlig smärta och desorientering," innebär deras användning och missbruk dock också risker för allvarligare skador och funktionshinder.[5]

Motmedel

Nonivamid är inte lösligt i vatten, men vatten kan späda ut det och tvätta bort det från huden. En studie fann att mjölk av magnesia, babyschampo, 2 procentig lidokaingel eller mjölk inte visade signifikant bättre prestanda än vatten när det användes på beläggning av pepparspray.[6]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Nonivamide, 14 januari 2022.

Noter

  1. ^ Howard L. Constant, Geoffrey A. Cordell and Dennis P. West (1996). ”Nonivamide, a Constituent of Capsicum oleoresin”. J. Nat. Prod. 59 (4): sid. 425–426. doi:10.1021/np9600816. 
  2. ^ [a b] http://www.aversiontech.com/hot-and-spicy/nonivamide-pava/Retrieved 16 July 2010 Arkiverad 31 December 2015
  3. ^ Rohm, Barbara; Riedel, Annett; Ley, Jakob P; Widder, Sabine; Krammer, Gerhard E; Somoza, Veronika (2015). ”Capsaicin, nonivamide and trans-pellitorine decrease free fatty acid uptake without TRPV1 activation and increase acetyl-coenzyme a synthetase activity in Caco-2 cells”. Food & Function 6 (1): sid. 172–184. doi:10.1039/C4FO00435C. PMID 25422952. http://phaidra.univie.ac.at/o:475368. 
  4. ^ ”The FN 303 Less Lethal Launcher”. The FN 303 Less Lethal Launcher. http://www.fnhusa.com/r/training/training_faq_tabs/303-launcher. 
  5. ^ [a b c] Haar, Rohini J.; Iacopino, Vincent; Ranadive, Nikhil; Weiser, Sheri D.; Dandu, Madhavi (19 October 2017). ”Health impacts of chemical irritants used for crowd control: a systematic review of the injuries and deaths caused by tear gas and pepper spray”. BMC Public Health 17: sid. 831. doi:10.1186/s12889-017-4814-6. PMID 29052530. 
  6. ^ Barry, James D.; Hennessy, Robert; McManus, John G. (January 2008). ”A Randomized Controlled Trial Comparing Treatment Regimens for Acute Pain for Topical Oleoresin Capsaicin (Pepper Spray) Exposure in Adult Volunteers”. Prehospital Emergency Care 12 (4): sid. 432–437. doi:10.1080/10903120802290786. PMID 18924005. https://zenodo.org/record/1234493. 

Externa länkar