Åtalet mot Donald Trump för hanteringen av hemliga dokument
 |
Denna artikel eller detta avsnitt behandlar ett pågående skeende. (2024-03) Informationen kan vara inaktuell och ändras snabbt. |
Åtalet mot Donald Trump för hanteringen av hemliga dokument (engelska United States of America v. Donald J. Trump, Waltine Nauta, and Carlos De Oliveira) är ett federalt åtal mot USA:s 45:e president Donald Trump, hans assistant Waltine Nauta och Carlos De Oliveira som är en fastighetsskötare på Mar-a-Lago. Det gäller Trumps hantering av hemligstämplade dokument efter att han lämnade presidentposten, samt Trumps och de medåtalades försök att dölja detta.
Åtalet väcktes av den särskilde åklagaren Jack Smith den 8 juni 2023 vid en federal domstol i Miami. Det kompletterades den 27 juli med ytterligare åtalspunkter. De åtalade nekar till anklagelserna.[1][2]
Bakgrund[redigera | redigera wikitext]
När Trump lämnade Vita huset i januari 2021 tog han med sig ett stort antal dokument till sina bostäder i Mar-a-Lago och Bedminster. Enligt amerikansk lag (Presidential Records Act) skulle dessa ha överförts till den amerikanska arkivmyndigheten NARA.
När NARA, efter upprepade påstötningar, fick tillbaka en del av dokumenten i januari 2022, upptäckte de att där fanns även hemligstämplade handlingar. Det ledde till att FBI inledde en utredning och i maj 2022 krävde in återstående dokument via ett domstolsföreläggande. Ytterligare en uppsättning dokument överlämnades i juni, men FBI fick efter det uppgifter om att Trump hade behållit och avsiktligt dolt ett antal dokument.
Den 8 augusti 2022 genomförde FBI en husrannsakan i Mar-a-Lago och tog över 13 000 dokument i beslag. Över 300 av dessa var hemligstämplade och vissa av dem rörde försvarshemligheter.
Trump har hävdat att han som president hade rätt att häva hemligstämpeln för dokumenten, men inte presenterat några bevis för att han verkligen gjorde det. Han hade heller inte rätt att häva hemligstämpeln för försvarshemligheter.
Åtalspunkterna[redigera | redigera wikitext]
Åtalet innehåller totalt 42 punkter. 40 av dessa gäller för Trump, 8 för Nauta och 4 för De Oliveira. Trump åtalas bara för dokument med försvarshemligheter (enligt spionerilagen, Espionage Act) och inte för andra hemligstämplade dokument.
- Punkt 1–32 gäller Trump för att han innehade och vägrade återlämna dokument med försvarshemligheter (en punkt för varje dokument). Dokumenten beskrev bland annat militära planer, aktiviteter och förmågor (inklusive kärnvapen) hos USA och andra länder. Det maximala straffet för varje punkt är 10 års fängelse.
- Punkt 33 gäller alla tre åtalade för att de deltog i en sammansvärjning för att förhindra rättvisan.
- Punkt 34–37 gäller Trump och Nauta för att de behöll och gömde dokument i strid med domstolsföreläggandet.
- Punkt 38 gäller Trump för att han ljög när han (via sin advokat) intygade att alla dokument var återlämnade.
- Punkt 39 gäller Nauta för att han ljög för FBI i förhör.
- Punkt 40–41 gäller alla tre för att de försökte se till att inspelningen från övervakningskamerorna togs bort.
- Punkt 42 gäller De Oliveira för att han ljög för FBI i förhör.
Rättegången[redigera | redigera wikitext]
Huvudförhandlingen är planerad att starta den 20 maj 2024 men den kommer sannolikt att försenas till tidigast sommaren 2024.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ TT (9 juni 2023). ”Åtalet mot Trump – hade dokument på toaletten”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/y6yXyK/donald-trump-atalas-pa-37-punkter. Läst 25 augusti 2023.
- ^ Wiklund, Manne (10 augusti 2023). ”Trumps assistenter åtalas: Försökte gömma hemliga dokument”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/trumps-hjalpredor-atalas. Läst 25 augusti 2023.