Alfred Grenander

Från Wikipedia

Hoppa till: navigering, sök

Alfred Grenander

Alfred Frederik Elias Grenander, född 26 juni 1863 i Skövde, död 14 mars 1931 i Berlin, var en svensk arkitekt och professor som var verksam i Berlin. Grenander är framförallt bekant för sitt mångåriga arbete med utformningen av Berlins tunnelbanestationer samt för industribyggnader.

[redigera] Biografi

Son till J. M. A. Grenander. Alfred Grenander utbildade sig till murare i Stockholm och gick kurser vid KTH. Han studerade sedan vidare på Technische Hochschule Charlottenburg, dagens Technische Universität Berlin. Han började verka vid arkitektbyrån Alfred Messel, Wilhelm Martehns och Paul Wallot. 1896 grundade han tillsammans med Otto Spalding arkitektbyrån Spalding & Grenander.

1923 arrenderade Svenska Victoriaförsamlingen i Berlin det så kallade Schwedenblock på Südwestkirchhof i Stahnsdorf för svenskarna i Berlin skulle ha sin egen begravningsplats. Här planerade Grenander den svenska delen av kyrkogården. Han ritade också den vackra grinden i smidesjärn som leder in till svenskarna. Det så kallade Dianatemplet, där ursprungligen envoyén Hans von Essen (1873-1923) gravsattes, ritades också av Grenander. I början av december 1923 invigdes kyrkogården.

I Sverige ritade han två hus i Falsterbo, bland annat ett i nationalromantisk stil, uppfört 1922, det så kallade Wertheimshuset vid Storgatan och ett jugendinspirerat hus, Villa Tångvallen, vid Fyrvägen omedelbart norr om Falsterbohus, uppfört 1907.

Grenander ritade Gotzkowskybron vid Tiergarten 1911 och Schönfließerbron i Berlin. Han ritade också fabriksbyggnaderna åt Knorr-Bremse i Lichtenberg 1908 och Loewe 1916.

[redigera] Berlins tunnelbana

Wittenbergplatz (1913)

Leinestrasse i Berlins tunnelbana.

Grenander engagerades 1902 som formgivare av tunnelbanan i Berlin. Fram till 1931 skapade Grenander cirka ett 70-tal tunnelbanestationer i jugendstil och i klassisk modern stil i Berlin för Hochbahngesellschaft. De fortfarande finns kvar i mer eller mindre originalskick. Grenander utvecklade konceptet med igenkänningsfärger, där varje station genom en färg tydligt skiljer sig från de föregående stationerna. Färgerna kom att användas på perrongerna med dess pelare och skyltar. Denna princip hittar man delvis fortfarande på linjerna U2, U5, U6 och U8. Grenanders arbeten kom att influera Bruno Grimmek då denne ritade tunnelbanestationer efter andra världskriget.

Ett axplock över de tunnelbannestationer som Grenander utformade i Berlin:

Deutsche Oper 1906
Potsdamer Platz 1907
Sophie-Charlotte-Platz 1908
Neu-Westend 1908
Kottbusser Tor 1908
Wittenbergplatz 1912
Berlin Schönhauser Allee 1913
Eberswalder Strasse 1913
Olympia-Stadion (Berlins tunnelbana) 1913
Märkisches Museum 1913
Klosterstraße 1913
Alexanderplatz 1913
Senefelderplatz 1923
Theodor-Heuss-Platz 1929
Krumme Lanke 1929
Gesundbrunnen 1930
Samariterstraße 1930
Gesundbrunnen 1931

[redigera] Minnen

En specialutställning om Grenander visades av Deutsches Technikmuseum i Berlin 2006-2007 och sedan i Stockholm och Skövde. I Berlin finns Alfred-Grenander-Platz i Krumme Lanke och Grenander-Haus vid Alexanderplatz. I Grenanders födelsestad Skövde finns en gata namngiven efter honom i stadsdelen Östermalm.