Analytiska språk

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Analytiska språk eller isolerande språk är en lingvistisk term för att språktypologiskt kategorisera språk som oftare uttrycker grammatiska relationer genom att lägga till eller flytta på ord, än genom morfologi (böjningsformer). Motsatsen till analytiska kan sägas vara syntetiska där främst böjningar används för att uttrycka grammatiska funktioner.

Observera att begreppet "isolerande språk" inte skall förväxlas med det nästan likalydande begreppet isolerade språk, som används om språk utan kända språkliga släktingar.