Anders Planman

Från Wikipedia
Version från den 20 januari 2016 kl. 18.55 av Aciram (Diskussion | Bidrag) (Gjorde redigering 32697289 av Aaker (diskussion) ogjord Onödigt: Finland var en del av sverige då, och kategorin är redan en underkatgori till den svenska motsvarigheten)

Anders Planman, född 1724 i Hattula, död 1803 i Pemar, var en finländsk astronom och fysiker.

Planman blev student i Åbo 1744 och filosofie magister 1754. Han fortsatte sina studier i Uppsala, där han 1758 blev docent i astronomi, men återvände till Kungliga Akademien i Åbo, där han 1763-1801 var professor i fysik. Han var även rektor för nämnda akademi 1770/71, 1778/79 och 1785/86. Han var ledamot av Vetenskapssocieteten i Uppsala och (från 1767) av Vetenskapsakademien.

Av Planmans vetenskapliga avhandlingar hänför sig flertalet till Venuspassagerna 1761 och 1769, vilka han observerade på Kajaneborg, samt metoden att därur bestämma solparallaxen. Av de 28 disputationer, för vilka han i Åbo presiderade, behandlar de flesta experimentell fysik och praktisk astronomi.

Källor

Företrädare:
Johan Bilmark
Rektor för Kungliga Akademien i Åbo
1770-1771
Efterträdare:
Henrik Hassel
Företrädare:
Johan Bilmark
Rektor för Kungliga Akademien i Åbo
1778-1779
Efterträdare:
Lars Lefrén
Företrädare:
Lars Lefrén
Rektor för Kungliga Akademien i Åbo
1785-1786
Efterträdare:
Henrik Gabriel Porthan