Nordisk familjebok

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Nordisk familjebok
Bokrygg för uggleupplagan.jpg
Bokrygg för uggleupplagan.
Information
Land  Sverige
Språk Svenska
Genre Uppslagsverk
Utgiven 1876-1899 (första upplagan)
1904-1926 (andra upplagan)
1923-1937 (tredje upplagan)
1951-1957 (fjärde upplagan)
Litteraturportalen

Nordisk familjebok är ett klassiskt svenskt uppslagsverk. Den första upplagan kom ut i 20 volymer under åren 1876–1899. Den andra upplagan, vanligen kallad Uggleupplagan eftersom dekoren på bokryggen till en av inbindningsvarianterna pryddes av en uggla, kom ut i 38 volymer 1904–1926. Den innehåller cirka 182 000 uppslagsord och brukar anses vara Sveriges mest kompletta bokbundna encyklopedi. Senare trycktes ytterligare två, komprimerade upplagor.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Första upplagan[redigera | redigera wikitext]

Nordisk familjebok påbörjades med att förläggaren Christian Gernandt i Halmstad 1874 anställde en redaktör (språkforskaren Nils Linder) för att ge ut ett uppslagsverk i sex band.[1] Verket gavs ut som häften på vilka man kunde abonnera, och det första häftet gavs ut i maj 1875.[2] Arbetet led av årliga förluster, och för att möjliggöra färdigställandet söktes och beviljades statsunderstöd från Vitterhetsakademin.

I september 1894 var verket färdigställt och bestod då av 878 ark utgivna i 18 band. Den ursprungliga planen hade då överskridits såväl ekonomiskt som omfångs- och tidsmässigt.

Med utgångspunkt i Nordisk familjebok utgavs ett komprimerat uppslagsverk, delvis kompletterat och moderniserat, i fyra band – Gernandts Konversationslexikon med Bernhard Meijer som redaktör. Uppslagsverket utgavs 1891–1894.

En andra tryckning, utökad med supplement i två band, gavs ut 1895-97. Likt huvudverket slutade supplementet i ekonomisk förlust.

Andra upplagan[redigera | redigera wikitext]

Utgivningen av andra upplagan påbörjades ganska snart efter att den första var klar. Första häftet gavs ut i maj 1903.[3]

Tredje och fjärde upplagan[redigera | redigera wikitext]

Tredje upplagan (20 + 3 band) utgavs mellan 1923 och 1937 var en starkt koncentrerad upplaga. År 1942 övertog Svensk uppslagsbok AB (senare Förlagshuset Norden AB), samma förlag som gav ut det konkurrerande verket Svensk uppslagsbok, rätten till Nordisk familjebok och gav mellan åren 1951 och 1957 ut den fjärde upplagan i 22 band.

Innehåll[redigera | redigera wikitext]

Texter i ett sekelgammalt uppslagsverk kan av lätt förstådda skäl vara föråldrade och otidsenliga, även om en del gamla texter fortfarande kan ha en viss relevans. Andra artiklar är intressanta som kuriosa, till exempel inledningarna/definitionerna i styckena om 'kyss'[4] och 'väg'[5] som på grund av sin utformning kan ses som ett försök att formellt definiera vad av många ses som självklarheter. Andra artiklar har en utformning som föranleder misstankar om otillbörlig påverkan, då de till form och språk påminner om reklam, som exempelvis 'Säfsjö(Sävsjö) sanatorium'[6]. 2008 utgavs ett urval av de bästa artiklarna i nyutgåvan Det bästa ur Nordisk Familjebok.[7]

Redaktion och bidragsgivare[redigera | redigera wikitext]

Nordisk familjeboks redaktionskommitté 1903. Från vänster till höger: Vilhelm Leche, Theodor Westrin, Bernhard Meijer, Johan Fredrik Nyström och Karl Warburg

Huvudredaktör för Uggleupplagan var Bernhard Meijer, lexikograf och författare. I redaktionskommittén satt dessutom Vilhelm Leche, professor i zoologi vid Stockholms högskola, Johan Fredrik Nyström, historiker, geograf, Karl Warburg, professor vid Stockholms högskola, litteraturhistoriker, tidningsman och Theodor Westrin, förste arkivarie vid Riksarkivet.

August Strindberg har skrivit artikeln Djefvul i första upplagan.[8]

Nordisk familjebok på Internet[redigera | redigera wikitext]

De första två upplagorna av Nordisk Familjebok är inskannade och utlagda på Internet som "allmän egendom", eftersom verkens skyddstid gått ut för de två upplagorna. Skanningen har gjorts av Projekt Runeberg vid Linköpings universitet.[9]

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Nordisk familjebok
  2. ^ Slutord i Nordisk familjebok (första upplagan, 1894)
  3. ^ Nordisk familjebok i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1913)
  4. ^ Nordisk familjebok – inskannad sida 0285. Runeberg.org. Läst 11 januari 2012.
  5. ^ Nordisk familjebok – inskannad sida 0047. Runeberg.org. Läst 11 januari 2013.
  6. ^ Nordisk familjebok – inskannad sida 0053. Läst 11 januari 2013.
  7. ^ Det bästa ur Nordisk Familjebok..
  8. ^ Djefvul i Nordisk familjebok (första upplagan, 1880)
  9. ^ DN: "Ugglan" hoar gratis på nätet

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]