Apollo 13 (film)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För Apollouppdraget med samma namn, se Apollo 13.
Apollo 13
(Apollo 13)
Genre(r) Drama/Äventyr
Regissör Ron Howard
Producent Brian Grazer, m.fl.
Manus William Broyles Jr.
Al Reinert
Jim Lovell (roman)
Jeffrey Kluger (roman)
Skådespelare Tom Hanks
Bill Paxton
Kevin Bacon
Gary Sinise
Ed Harris, m.fl.
Originalmusik James Horner
Fotograf Dean Cundey
Produktionsbolag Universal Studios
Imagine Entertainment
Distribution Universal Studios
United International Pictures, m.fl.
Premiär 1995
Speltid 140 minuter
Land USA
Språk Engelska
IMDb

Apollo 13 är en amerikansk verklighetsbaserad äventyrsfilm från 1995.

Handling[redigera | redigera wikitext]

Det har gått mindre än ett år sedan den första människan gick på månen. För den amerikanska befolkningen betyder Apollo 13 bara ännu en rutinresa i rymden, "ungefär lika spännande som en resa till Pittsburgh" - tills dessa ord hörs från rymden: "Houston, we have a problem".

Astronauterna Jim Lovell (Tom Hanks), Fred W. Haise (Bill Paxton) och John L. Swigert (Kevin Bacon) är strandade i rymden. I ett skadat rymdskepp, 33 000 mil från jorden, för de en desperat kamp för att överleva. I kontrollrummet på jorden kämpar astronauten Thomas K. Mattingly (Gary Sinise), flygledaren Gene Kranz (Ed Harris) och deras heroiska team emot tiden, mot alla odds, för att få dem hem oskadda.

Om filmen[redigera | redigera wikitext]

Apollo 13 regisserades av Ron Howard. Den baseras på Jeffrey Klugers och Jim Lovells roman om Lovells upplevelser som astronaut på Apollo 13. Filmen vann två Oscar för bästa ljud (mottogs av bland andra Scott Millan) och bästa klippning. Filmen nominerades också i 7 andra kategorier.

I filmen spelar Jim Lovell en cameoroll som befälhavaren på USS Iwo Jima som välkomnar Tom Hanks rollfigur, det vill säga sig själv.

Ken Mattingly var med i originalbesättningen men blev borttagen 2 dagar innan uppskjutningen då det uppdagades att Charlie Duke fått mässlingen och Mattingly aldrig haft det och därmed löpte risken att utveckla sjukdomssymptom i rymden. Mattingly ersattes av Jack Swigert, men fick sedermera aldrig mässlingen.

Flera större filmstjärnor tackade nej till att medverka i filmen som John Travolta, John Cusack och Brad Pitt.[1]

För att simulera viktlöshet användes ett av Nasas KC-135A tyngdlöshetssimuleringplan (så kallade "Vomit Comet", eller "Spykometen"). Planet flyger i kastparabler och ger under 20-30 sekunder tyngdlöshet.

Interiören till kommando-modulen och månlandaren/LEM(Lunar Excursion Vehicle) byggdes i flygplanet och därmed kunde man simulera viktlöshet under inspelningen.

Citat[redigera | redigera wikitext]

Houston, we have a problem
— Jim Lovell (Tom Hanks), Apollo 13

(Det var faktiskt Swigert som uttalade orden först, men Mission Control hörde knappt och bad dem repetera. Då svarade Jim Lovell tydligt och därför tillskrivs han oftast som den som sa den berömda meningen. )

Failure is not an option
— Gene Kranz (Ed Harris), Apollo 13

Rollista (i urval)[redigera | redigera wikitext]

  Tom Hanks   –  Jim Lovell
  Bill Paxton   –  Fred W. Haise
  Kevin Bacon   –  John L. Swigert
  Gary Sinise   –  Thomas K. Mattingly
  Ed Harris   –  Gene Kranz
  Kathleen Quinlan   –  Marilyn Lovell
  Chris Ellis   –  Deke Slayton
  Joe Spano   –  NASA-direktör
  Xander Berkeley   –  Henry Hurt
  Loren Dean   –  John Aaron
  Jim Lovell   –  befälhavaren på USS Iwo Jima
  Bryce Dallas Howard   –  statistroll

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Who was considered for Apollo 13?”. notstarring.com. http://www.notstarring.com/movies/apollo-13. Läst 26 juni 2014.