Asynchronous Transfer Mode (telekommunikation)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
ATM hänvisar hit. För andra betydelser, se ATM (olika betydelser).
Protokollstack för IP-nätverk
IP-skikt
Protokoll
5. Applikation  BitTorrent, DHCP, DNS, FTP, HTTP, IMAP, IRC, NNTP, POP3, SIP, SMTP, SNMP, SSH, Telnet, TLS, SSL, TFTP, …
4. Transport DCCP, SCTP, TCP, RTP, UDP, IL, RUDP, …
3. Nätverk ARP, BGP, ICMP, IGMP, IP (IPv4, IPv6), RIP …
2. Länk ATM, Ethernet, FDDI, ISDN, MPLS, Token Ring, PPP, SLIP, Wi-Fi, …
1. Fysiskt IEEE 802, ISDN, RS-232, IrDA, Bluetooth, xDSL, …

Asynchronous Transfer Mode (ATM) är en telekommunikationsstandard från ITU-T, främst använd för Wide Area Networks. Tekniken är anpassad för att vidarebefordra datatrafik, röst och video. Datapaketen kallas för celler, och har en konstant storlek om 53 bytes varav 5 bytes är pakethuvud. Kommunikationen är förbindelseorienterad och skapar en virtuell kretskoppling.

Visionen bakom ATM var att möjliggöra BISDN (bredbands-ISDN), dvs bredbandig datakommunikation, videodistribution, telefoni, och annan multimedial kommunikation, i samma nät. ATM-växlar skulle ersätta telefonväxlar såväl som IP-routrar, Ethernetväxlar, SDH-multipexorer, Frame relay-växlar och andra nätnoder. ATM-nät kan emulera IP-nät, telefonnät, ISDN-nät, Frame relay, SDH, etc. ATM har inget eget adressystem, utan utnyttjar till exempel telefon/ISDN-nummer, IP-adresser, MAC-adresser, etc, beroende vilken kommunikationstjänst som för tillfället förmedlas.

Paketförmedlingen möjliggör varierande datahastighet, vilket inte är möjligt i kretskopplade nät såsom telefonnätet, ISDN och SDH. Den konstanta paketlängden gjorde att ATM-växlar var snabbare än IP-routrar och -växlar i slutet av 1990-talet. Den korta paketlängden gör att ATM ger kortare tidsfördröjning än IP-routrar, vilket är viktigt vid telefoni över smalbandiga förbindelser. Paketlängden valdes som en kompromiss mellan tele- och datakommunikationsbranchen.

ATM bygger på virtuell kretskoppling, dvs paketförmedling baserat på att vägval (routing) sker under en uppkopplingfas. Detta möjliggör snabb växling utan att behöva söka i en routingtabell för varje paket på det sätt som krävs i datagrambaserad paketförmedling, till exempel i IP-routrar. ATM underlättar möjligheten att garantera och reglera tjänstekvalitet (Quality of Service, QoS).

Dessa egenskaper har gjort att många företag och teleoperatörer byggde upp sina ryggradsdatanät (backbone-nät) med hjälp av ATM-teknik i slutet av 1990-talet. ATM har använts för att distribuera digital-TV till sändningstorn.

Sedan tidigt 2000-tal håller ATM på att ersattas av billigare IP-växlar. Moderna IP-nätverk kan ha funktioner som liknar virtuell kretskoppling, till exempel snabb så kallad nivå 3-växling och garanterad tjänstekvalitet (QoS). IP/MPLS förväntas att om några år uppfylla visionen bakom ATM, nämligen att ersätta telefonväxlar, SDH-multiplexorer, etc, då allt mer av trafiken i de stora näten transporteras med IP.[1]

Externa länkar [redigera]

Referenser [redigera]

  1. ^ IP/MPLS is taking over from ATM as the preferred way to handle multi-service requirements in data networks, including real-time services such as telephony.[1]
Hämtad från "http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Asynchronous_Transfer_Mode_(telekommunikation)&oldid=20220098"