Axfusarios
Axfusarios är en sjukdom som drabbar stråsäd orsakad av svampar inom släktet Fusarium. Axfusarios orsakas av flera arter, t.ex. Fusarium graminearum och Fusarium culmorum. Svamparna infekterar axen när grödan växer på fältet och kan orsaka skördeförluster och även bilda mögelgifter, mykotoxiner. Dessa mykotoxiner kan ha negativa hälsoeffekter på både människor och djur och därför finns gränsvärden för spannmål som säljs för livsmedelproduktion och foder i EU.[1] Vissa år har höga mykotoxinhalter uppmätts i spannmål i Sverige, framförallt av mykotoxinet deoxynivalenol (DON).[2] Detta har medfört stora förluster för lantbrukare då spannmål som överskrider gränsvärdena får gå till förbränning.
Grödan är känsligast för infektion under blommingen och varmt och blött väder under denna period ökar risken för infektion. Plöjningsfri odling och hög andel stråsäd och majs i växtföljden har också förknippats med större risk för infektion och mykotoxinbildning.[3]
Axfusarios i havre
Axfusarios är en sjukdom som vissa år kan ge stora problem i havreodlingar. Varför är fortfarande oklart. Några av orsakerna kan antagligen vara kombinationer mellan dåligt väder och att det blåser in stora mängder smittämnen från andra länder.
Sjukdomen är oftast svårare att upptäcka i havre än i vete och korn, eftersom sjukdomssymptomen ofta är begränsade. Infektion tros börja i samband med blomningen, vilket gör det möjligt för svampen att växa in i blomklockan.[4] Ståndarknapparna tros kunna bidra till en högre infektionsrisk, men är inte nödvändiga för att en infektion ska se. Eftersom blomklockan är öppen ända till skörd finns det risk för att infektioner ska ske längre fram under säsongen.
Behandlingsmetoder
Vid sjukdomsutbrott finns enbart ett fåtal preparat med triazoler, främst protiokonazol eller benzimadazol-komponenter som aktiva ingredienser som har tillräcklig effekt. Effekten av behandlingarna är i många fall svåra att uppskatta och man ska absolut inte förutsätta en 100% effekt.
För att undvika kostnader för en dyr misslyckad behandling, går det att ta hjälp av växtskyddsmodeller och väderprognoser i så kallade IPM strategier.[5][6] Särskilt svårt kan det vara att finna rätt behandlingstillfälle i havre, då blomningen är utdragen.
Referenser
Noter
- ^ ”Kommissionens förordning (EG) nr 1881/2006”. eur-lex.europa.eu. http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX:32006R1881. Läst 29 mars 2017.
- ^ ”Efter regnen: I år har Don etablerat sig i Mellansverige”. Lantbruk & Skogsland. Arkiverad från originalet den 30 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170330003650/http://www.lantbruk.com/node/104902. Läst 29 mars 2017.
- ^ Champeil, A; Doré, T; Fourbet, J. F. ”Fusarium head blight: epidemiological origin of the effects of cultural practices on head blight attacks and the production of mycotoxins by Fusarium in wheat grains”. Plant Science 166 (6): sid. 1389-1415. doi:. http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S016894520400072X. Läst 14 oktober 2015.
- ^ Tekle, Selamawit; Dill-Macky, Ruth; Skinnes, Helge. ”Infection process of Fusarium graminearum in oats (Avena sativa L.)” (på engelska). European Journal of Plant Pathology 132 (3): sid. 431-442. doi:. ISSN 0929-1873. http://link.springer.com/article/10.1007/s10658-011-9888-x. Läst 5 december 2015.
- ^ Markgren. J (2013). ”Deoxynivalenol prediction in oats”. Faculty of Natural Resources and Agricultural Sciences Department of Crop Production Ecology, Epsilon (Uppsala). http://stud.epsilon.slu.se/6319/11/markgren_j_131216.pdf.
- ^ ”Havreblomstringsmodellen”. www.vips-landbruk.no. Arkiverad från originalet den 8 december 2015. https://web.archive.org/web/20151208054855/http://www.vips-landbruk.no/models/mo1010s.jsp. Läst 5 december 2015.