Havre

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Havre (olika betydelser).
Havre
Illustration Avena sativa0.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Växter
Plantae
Division Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision Gömfröväxter
Angiospermae
Klass Enhjärtbladiga växter
Monocotyledonae
Ordning Gräsordningen
Poales
Familj Gräs
Poaceae
Släkte Havren
Avena
Art Havre
A. sativa
Vetenskapligt namn
§ Avena sativa
Auktor Carl von Linné
Hitta fler artiklar om växter med

Havre (Avena sativa) är ett kraftigt och oftast högväxt gräs, inom släktet havren och familjen gräs, med kala strån som kan bli över en meter höga.

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Bladen är kala och breda. Arten blommar i juli till augusti. Vippan är stor och allsidig, med gråaktigt gröna småax som är mycket stora. Småaxen har hinnkantade skärmfjäll och ytteragnar, de saknar vanligen borst men kan, hos en del exemplar, ha ett utskjutande borst.

Havre är självpollinerande och självbefruktande. Ett sätt att skilja havresorterna åt är genom att se vilken färg kornet har; det finns vit-, gul- och svarthavre.

Havre behöver ett nederbördsrikt klimat och sås därför tidigt på våren så den inte torkar ut på senvåren och försommaren, den är ej heller speciellt köldkänslig. Havre kan odlas på all slags jord, men drabbas ofta och särskilt på kalkrik jord av bristsjukdomar. Utöver bristsjukdomar kan den få ett flertal sot- och rostsjukdomar samt virussjukdomar. Flyghavre som står den odlade havren nära i släktskap, kan också nämnas och är ett besvärande ogräs som ofta kräver kostsam handrensning av fälten.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Havre härstammar troligen från en sydeuropeisk vildart, Avena sterilis; den första odlingen kan spåras till medelhavsområdet för cirka 2 000 år sedan. Havre var inte känd som odlad växt av de gamla kulturfolken. Grekerna ansåg den dessutom oduglig som föda. I Västeuropa blev den först känd under bronsåldern, men spelade i Norden en obetydlig roll ännu under järnåldern. Havreodlingen i Sverige blev allmänt utbredd under 1700-talet och nådde sin höjdpunkt i slutet av 1800-talet, då havre utgjorde omkring 50 procent av spannmålsproduktionen i landet. Se havrebanan.

Havre odlas nu i många länder, men det är främst i Europa och Nordamerika man hittar odlingar. Havreodlingen omfattar nästan uteslutande vanlig havre.

Användning[redigera | redigera wikitext]

Av havre tillverkas bland annat havregryn, havremust och olika typer av mjölk och grädde som är lämplig för veganer och för laktosintoleranta.

I takt med allt högre energikostnader har man börjat visa intresse för att använda havren för värmeproduktion. Vid effektiv förbränning i en villapanna motsvarar 2,5 kg havre 1 liter olja. Havre används också som djurfoder.

Odlingen ger ca 3 800 kg/ha när det odlas i Sverige.[1]

Näringsinnehåll[redigera | redigera wikitext]

För näringsinnehåll, se havregryn.

Havren innehåller en unik sorts fenol med beteckningen avenantramid. Avenantramider har antioxidativa, antiinflammatoriska och antiaterosklerotiska egenskaper (se Fakta Jordbruk 1/2004).

Havre innehåller en speciell fiber - betaglukan - som är vattenlöslig, och därför bildar gel i mag-tarm kanalen. Detta innebär att upptag av näring blir jämnare, och havrens betaglukan blir därför blodsockerreglerande (lågt glykemiskt index). Havrens betaglukaner anses förklara en kolesterolsänkande effekt av intag av havreprodukter i ett flertal vetenskapliga studier [källhänvisning]. Havre innehåller också proteiner som är uppbyggda av olika aminosyror däribland aminosyran tryptofan.

Officiell statistik om havre[redigera | redigera wikitext]

Den totala havreskörden i Sverige har under 1900-talet varierat mellan 597 000 ton år 1955 och 1 881 890 ton år 1984.[2] På Jordbruksverkets webbplats publiceras årligen statistik om hektar- och totalskördar av havre i det Statistiska meddelandet JO 16 SM Skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall.

Den areal som odlats med havre i Sverige har minskat betydligt under 1900-talet. Mellan åren 1916 till 1999 minskade havrearealen från drygt 783 000 till knappt 306 000 hektar.[2] På Jordbruksverkets webbplats publiceras årligen statistik om arealen som odlas med havre i det Statistiska meddelandet JO 10 SM Jordbruksmarkens användning. I Eurostats databas publiceras statistik om havreskörd och havreareal i Europa under kategorin Agriculture och underkategorin Regional Agriculture Statistics. I FAO:s databas publiceras statistik om havreskörd och havreareal i världen under kategorin Production och underkategorin Crops.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/Amnesomraden/Statistik%2C%20fakta/Vegetabilieproduktion/JO29/JO29SM1001/JO29SM1001.pdf
  2. ^ [a b] Jordbruksverket (2011). Jordbruket i siffror åren 1866-2007. ISBN 91-88264-36-X. http://www.jordbruksverket.se/omjordbruksverket/statistik/jordbruketisiffror.4.5586fdf512e8fc79a8480001553.html 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]