Båtgravfältet i Vendel
Båtgravfältet i Vendel var ett gravfält innehållande fjorton så kallade båtgravar. Det låg på kyrkogården, strax sydöst om Vendels kyrka i Tierps kommun i Uppland. Det är nu undersökt och borttaget och är mest känt för de rika fynden som påträffades i båtgravarna. Fynden, som förvaras på Statens historiska museum, är daterade till omkring 700 e.Kr. och har gett upphov till namnet Vendeltiden, vanligen angiven som perioden mellan 550 och 800 e.Kr.
Båtgravfältet upptäcktes senhösten 1881 av ren slump i samband med en kyrkogårdsutvidgning. Hjalmar Stolpe, känd från utgrävningarna på Birka, kallades till platsen. Ryktet om det rika fyndet hade spritt sig och arkeologerna tvingades därför nattetid försvara sig emot gravplundrare och lokala skattsökare. Stolpe fann elva gravar som noggrant grävdes ut och dokumenterades. Man fann att flera av dem hade plundrats. 1893 grävdes ytterligare tre gravar ut, bland dem den rika grav som har beteckningen XII. Där fann man två tveeggade svärd samt ett eneggat. Vidare hittades två sköldar, hjälm, spjut samt pilar. Bland övriga gravgåvor fanns en glasbägare, spelbrickor, två betsel och verktyg. Utanför båten anträffades offrade hästar och hundar. Metallföremålen har en praktfull ornamentik. Den föreställer djur och andra figurer i pressblecksteknik och i karvsnitt.
Båtgravfältet i Vendel är det mest betydande i Mellansverige. Detta har sin förklaring i att fynden har hög konstnärlig nivå. Gravläggningen har ägt rum i klinkbyggda båtar av sju till nio meters längd. I dessa placerades den döde på en bädd omgiven av sina vapen. Båtarna har inte bränts utan grävts över och bildat vad som ursprungligen var rejäla högar.
Båtgravarna i Vendel och framför allt dess prakthjälmar har så många likheter med gravarna i engelska Sutton Hoo att det antas att människorna som bodde på respektive plats bör ha känt varandra. De döda ligger på samma sätt i båtgravar med vapen, skyddsutrustning, djur och husgeråd.
Omgivning
Strax invid båtgravfältet flöt Allerbäcken. Bäcken hade förbindelse med Fyrisån via Vendelsjön och Vendelån. Genom denna vattenled kunde man nå Gamla Uppsala och Mälaren.
Källor
- Med arkeologen Sverige runt. Bokförlaget Forum. 1987. ISBN 91-37-09153-0
- Harrison Lindbergh, Katarina; Harrison, Dick (2013). 101 föremål ur Sveriges historia. Norstedts. ISBN 978-91-1-304652-5
- Vendel 9:2, Riksantikvarieämbetet.