BET teori

Brunauer-Emmett-Teller-teorin, ofta förkortad BET-teori, har som syfte att generalisera Langmuirs adsorptionsisoterm till att kunna hantera flera lager än ett. Langmuirs isoterm beskriver väl icke interagerande molekylers adsorption på en fast yta i termer av jämvikt och partialtryck, så länge denna adsorption är begränsad till ett mono-lager. För att denna restriktion skall gälla krävs en stark interaktion mellan adsorbat och yta som enbart observeras vid kemisorption^[1]. Inerta gaser som inte reagerar kemiskt med en yta kommer fortfarande att interagera med ytan med hjälp av Van der Waals-krafter^[2]. Till skillnad från kemisorption, som resulterar i ett nytt ämne vid ytan, så påverkar denna svaga interaktion inte den adsorberande molekylens egenskaper. Detta resulterar i att gasmolekyler likväl kan adsorbera på andra adsorbatmolekyler och bilda en vätskefas.

BET-isotermen skrivs ofta på formen

${\frac {V_{\text{ads}}}{V_{\text{m}}}}={\dfrac {cx}{(1-x)(1+(c-1)x)}}$

där $c$ är en konstant som beskriver den relativa bindningsaffinitet en substans har till ytan relativt sin egen vätskefas, där $x$ är partialtrycket relativt ångtrycket för en substans och där $V_{\text{m}}$ är gasvolymen associerad med ett mono-lager av adsorbat^[3]. När trycket partialtrycket och ångtrycket blir ekvivalenta så kondenserar substansen spontant vilket resulterar i oändlig adsorption

Referenser[redigera | redigera wikitext]

^ ”kemisorption - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kemisorption. Läst 25 oktober 2023.
^ Pauling, Linus (1988). General chemistry. Dover books on chemistry (Unabridged slightly altered and corr. republ). Dover Publ. ISBN 978-0-486-65622-9. Läst 25 oktober 2023
^ Brunauer, Stephen; Emmett, P. H.; Teller, Edward (1938-02). ”Adsorption of Gases in Multimolecular Layers” (på engelska). Journal of the American Chemical Society 60 (2): sid. 309–319. doi:10.1021/ja01269a023. ISSN 0002-7863. https://pubs.acs.org/doi/abs/10.1021/ja01269a023. Läst 25 oktober 2023.

[1] ”kemisorption - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kemisorption. Läst 25 oktober 2023.

[2] Pauling, Linus (1988). General chemistry. Dover books on chemistry (Unabridged slightly altered and corr. republ). Dover Publ. ISBN 978-0-486-65622-9. Läst 25 oktober 2023

[3] Brunauer, Stephen; Emmett, P. H.; Teller, Edward (1938-02). ”Adsorption of Gases in Multimolecular Layers” (på engelska). Journal of the American Chemical Society 60 (2): sid. 309–319. doi:10.1021/ja01269a023. ISSN 0002-7863. https://pubs.acs.org/doi/abs/10.1021/ja01269a023. Läst 25 oktober 2023.

[1]

[2]

[3]