BET teori

Från Wikipedia

Brunauer-Emmett-Teller-teorin, ofta förkortad BET-teori, har som syfte att generalisera Langmuirs adsorptionsisoterm till att kunna hantera flera lager än ett. Langmuirs isoterm beskriver väl icke interagerande molekylers adsorption på en fast yta i termer av jämvikt och partialtryck, så länge denna adsorption är begränsad till ett mono-lager. För att denna restriktion skall gälla krävs en stark interaktion mellan adsorbat och yta som enbart observeras vid kemisorption[1]. Inerta gaser som inte reagerar kemiskt med en yta kommer fortfarande att interagera med ytan med hjälp av Van der Waals-krafter[2]. Till skillnad från kemisorption, som resulterar i ett nytt ämne vid ytan, så påverkar denna svaga interaktion inte den adsorberande molekylens egenskaper. Detta resulterar i att gasmolekyler likväl kan adsorbera på andra adsorbatmolekyler och bilda en vätskefas.

BET-isotermen skrivs ofta på formen

där är en konstant som beskriver den relativa bindningsaffinitet en substans har till ytan relativt sin egen vätskefas, där är partialtrycket relativt ångtrycket för en substans och där är gasvolymen associerad med ett mono-lager av adsorbat[3]. När trycket partialtrycket och ångtrycket blir ekvivalenta så kondenserar substansen spontant vilket resulterar i oändlig adsorption

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”kemisorption - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kemisorption. Läst 25 oktober 2023. 
  2. ^ Pauling, Linus (1988). General chemistry. Dover books on chemistry (Unabridged slightly altered and corr. republ). Dover Publ. ISBN 978-0-486-65622-9. Läst 25 oktober 2023 
  3. ^ Brunauer, Stephen; Emmett, P. H.; Teller, Edward (1938-02). ”Adsorption of Gases in Multimolecular Layers” (på engelska). Journal of the American Chemical Society 60 (2): sid. 309–319. doi:10.1021/ja01269a023. ISSN 0002-7863. https://pubs.acs.org/doi/abs/10.1021/ja01269a023. Läst 25 oktober 2023.