Bacill

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Bacillus
Bacillus subtilis, Gramfärgad
Bacillus subtilis, Gramfärgad
Systematik
Domän Bakterier
Stam Firmicutes
Klass Bacilli
Ordning Bacillales
Familj Bacillaceae
Släkte Bacillus
Vetenskapligt namn
§ Bacillus
Auktor Cohn, 1872
Arter

Bacillus anthracis
Bacillus cereus
Bacillus coagulans
Bacillus globigii
Bacillus licheniformis
Bacillus megaterium
Bacillus natto
Bacillus subtilis
Bacillus sphaericus
Bacillus thuringiensis

osv.

Bacill (latin Bacillus) är ett släkte stavformiga bakterier. De flesta baciller bildar sporer. Exempel på bacillrelaterade sjukdomar är bland andra mjältbrand, kikhosta, tuberkulos, stelkramp samt spetälska.

Ordet baciller används i vardagligt tal, eller tal riktat till barn, om bakterier eller alla smittämnen i stort. Se även tjej- och killbaciller.

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Bacillussläktet ingår i familjen Bacillaceae. De är stavformiga bakterier vilka är aeroba. Cellerna bildar vanligen kedjor. Ordningen är Bacillales vilken innefattar stavar som är ogrenade och bildar endosporer. Klassen som baciller ingår i är Mycobacteria, vilken innefattar stavformiga eller trådformiga bakterier som kan vara antingen grenade eller ogrenade. Förökningen sker även genom knoppning (exosporer) eller genom att bilda endosporer.

Den första ordningen[redigera | redigera wikitext]

Den första ordningen - Bacillales - i Mycobacteria består av två familjer: - den tidigare nämnda familjen Bacillaceae (aeroba stavformiga bakterier) samt Clostridiaceae, vilken innefattar de anaeroba stavarna.

Bacillaceae[redigera | redigera wikitext]

Familjen Bacillaceae innefattar släktena Bacillus med strödda cilier och Anthracillus utan cilier.

  • Bacillus subtilis finns i fuktigt hö och är orsaken till att höet ruttnar. Flera andra arter av Bacillus framkallar bakterios hos många kulturväxter bland annat potatis och betor.
  • I Anthracillus-släktet ingår arten (Anthracillus anthracis) Bacillus anthracis - en mycket patogen bakterie som orsakar mjältbrand.

Clostridiaceae[redigera | redigera wikitext]

Familjen Clostridiaceae innefattar släktet Clostridium.

  • Innefattar arter såsom Clostridium saccharobutyricum och Clostridium butyricum. Det sistnämnda ger upphov till smörsyrejäsning.
  • En annan art i släktet är Clostridium tetani vilken orsakar stelkramp.
  • Clostridium botulinum är ytterligare en art i släktet - denna fruktade köttförgiftningsbakterien bildar ett mycket giftigt toxin och orsakar botulism som ofta har en dödlig utgång.
  • En annan patogen art i släktet är Clostridium perfingrens - orsakar såväl matförgiftning (dock ej dödlig som Clostridium botulinum) som kallbrand och vävnadsdöd hos celler som lider av syrebrist.

Den andra ordningen[redigera | redigera wikitext]

Den andra ordningen - Mycobacteriales - i Mycobacteria är stavar med förgrening och utan endosporer. Denna ordning består av två familjer:

Mycobacteriacea[redigera | redigera wikitext]

Saknar både endosporer och exosporer och tillhör släktena Malleomyces (Bacterium), Corynebacterium (Bacterium) samt Mycobacterium.

Exempel på arter
  • Malleomyces (Bacterium) mallei förorsakar en sjukdom hos hästar.
  • Coryneebactrium (Bactrium) dipheritidis förorsakar den äkta difterin.
  • Mycobacterium leprae förorsakar spetälska.
  • Mycobacterium tuberculosis förorsakar tuberkulos.

Actinomycetaceae (strålsvampar)[redigera | redigera wikitext]

Arterna som tillhör denna familj har exosporer. Släktet Actinomyces innefattar bland annat de patogena och farliga parasitarterna Actinomyces bovis och Actinomyces hominis.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Växternas Liv populärvetenskaplig handbok, under redaktion av Carl Skottsberg, Andra upplagan, Tionde bandet, Förlagshuset Norden AB Malmö 1955