Bettfysiologi

Från Wikipedia
Version från den 6 november 2015 kl. 08.10 av Rockychap (Diskussion | Bidrag) (klargörande (förbättrat nomenklatur))

Bettfysiologi är ett ämnesområde inom tandläkarvetenskapen som omfattar tuggsystemets anatomi, funktion samt fysiologi. Bettfysiologisk forskning syftar till att studera hur tuggsystemet fungerar vid hälsa och sjukdom. Det sistnämnda avser störningar i bett- och tuggsystemet vilka kan leda till muskelömhet, värk i ansikte och käkleder, skadade tänder och huvudvärk.

Patienter med diagnosen käkfunktionsstörningar kan i de flesta fall behandlas framgångsrikt med enkla behandlingsmetoder såsom lugnande information, instruktion om hur undvika tandpressning/tandgnissling dagtid, rörelseträning/käkgymnastik samt bettskena som skyddar tänder, avlastar käklederna samt ger avslappning av tuggmuskulaturen.

De flesta patienterna med käkfunktionsstörningar blir bättre med dylika enkla behandlingsmetoder, men för dem som inom några månader inte har blivit bättre med de nämnda åtgärderna kan en utökad diagnostik och terapi behöva insättas i avsikt att lindra smärta. För de svåraste patienterna kan det bli fråga om ett multidisciplinärt omhändertagande som kan innefatta farmakologi (vanligen smärtstillande läkemdel), sjukgymnastik, akupunktur, TENS, beteendepåverkan genom vår smärt- och stress-skola på KBT-grund eller hos KBT-psykolog.

Bettfysiologi är även den yngsta specialiteten i Sverige som utförs av specialistutbildad tandläkare, en s.k. klinisk bettfysiolog. Ämnesområdet klinisk bettfysiologi är en odontologisk specialitet som utreder och behandlar olika funktionsinskränkningar och funktionsrelaterade smärttillstånd inom ansikte, käkar och huvud. Specialiteten utgör således en viktig del av begreppet oral hälsa.