Bordläggning (sammanträdesteknik)

Från Wikipedia
Version från den 19 mars 2013 kl. 19.37 av Addbot (Diskussion | Bidrag) (Bot överför 1 interwikilänk(ar), som nu återfinns på sidan d:q7673125Wikidata)

Bordläggning är en term inom sammanträdesteknik som innebär att en beslutande församling beslutar att inte behandla ett ärende under det pågående sammanträdet utan skjuter upp saken tills ett senare sammanträde. När man bordlägger ett ärende innebär det oftast att ärendet inte heller vidarebehandlas i kommittéer eller liknande under tiden, såvida inte sammanträdet beslutar att återremittera ärendet till aktuell instans för ytterligare beredning. Ett typiskt exempel på detta kan vara att den beslutande församlingen tycker att ett förslag låter intressant, men anser att det finns vissa oklarheter som behöver utredas innan man kan fatta beslut. Förslaget bordläggs därför, men återremitteras till förslagsställarna för kompletteringar under tiden.

Bordläggning skall inte förväxlas med ajournering, där mötet tar uppehåll.

Minoritetsbordläggning

För politiska församlingar i Sverige finns en möjlighet till så kallad minoritetsbordläggning. Denna möjlighet är bland annat inskriven i kommunallagen och syftar till att skydda församlingen mot att viktiga beslut fattas när många ledamöter inte är närvarande. Minoritetsbordläggning innebär att församlingen kan tvingas bordlägga ett ärende även om bara en tredjedel av församlingens närvarande ledamöter har röstat för detta. En sådan minoritetsbordläggning skjuter upp ärendet tills nästa sammanträde, för att ge ej närvarande ledamöter möjlighet att ta ställning till ärendet. Det går inte att åberopa minoritetsbordläggning mer än en gång per ärende. Om ett ärende ska bordläggas mer än en gång krävs enkel majoritet för åtgärden. [1]

Engelskspråkig förvirring

Det engelska sammanträdesbegreppet "to table" har två helt olika och i princip motsatta betydelser i den engelskspråkiga världen, vilket ibland kan vålla förvirring.

I hela den engelskspråkiga världen förutom USA betyder "to table" i sammanträdessammanhang enbart en sak: "to place on the table", dvs att lägga fram ett ärende, dvs att presentera ett förslag (vilket kan vara en motion eller en proposition).

I USA är emellertid "to table" en förkortning av begreppet "to lay on the table", som betyder att ärendet läggs åt sidan (alltså samma betydelse som det svenska ordet "bordläggning"). Samtidigt förekommer i USA dock även det snubblande snarlika begreppet "to put on the table", som betyder motsatsen: att lägga fram ett ärende, dvs att presentera ett förslag.

I Den stora alliansen, den tredje volymen av hans stora bokverk Andra världskriget: minnen, berättar Winston Churchill om den förvirring uttrycket "to table" vållade mellan brittiska och amerikanska militära ledare under Andra världskriget:

The enjoyment of a common language was of course a supreme advantage in all British and American discussions. ... The British Staff prepared a paper which they wished to raise as a matter of urgency, and informed their American colleagues that they wished to "table it." To the American Staff "tabling" a paper meant putting it away in a drawer and forgetting it. A long and even acrimonious argument ensued before both parties realized that they were agreed on the merits and wanted the same thing.

Referenser