Calliereffekt
![](http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/ce/Condensed-bright-field-setup.pdf/page1-250px-Condensed-bright-field-setup.pdf.jpg)
![](http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/aa/Diffused-bright-field.pdf/page1-250px-Diffused-bright-field.pdf.jpg)
Calliereffekt är ett fenomen som får negativ att framstå mer intensiva, hårda och kontrastrika i riktat ljus (exempelvis i en förstoringsapparat för analog film) än i diffust ljus (exempelvis i ett ljusbord).[1]
Förhållandet mellan svärtningen vid riktat ljus och svärtningen vid diffust ljus kallas för Callierkvoten, i siffervärden ofta 1,5-2. Callierkvoten är beroende av silverkornens storlek och används ofta som mått på skiktets kornstorlek. Effekten studerades 1909 av den belgiske vetenskapsmannen A. Callier.[1]