Cheerleading

Från Wikipedia
Version från den 8 juni 2014 kl. 00.47 av Bemland (Diskussion | Bidrag) (Justeringar)
Cheerleaders
Svenska mästarna 2007, Haninge Power Cheer Eagles.
Cheerleaders övar inför en tävling

Cheerleading är en ursprungligen amerikansk sport, som numera spridits över världen. Det var till en början ett sätt att stödja det egna laget vid idrottsevenemang, vilket förblivit vanligt förekommande särskilt i USA. Cheerleading skapades på 1860-talet av Johnny Campbell. Utövarna använde först så kallade "pompoms" av papper och hejade mest på fotbolls- och basketmatcher. Nu har cheerleading spridit sig över hela världen och stora nationella och internationella mästerskap anordnas årligen. Sedan 1980-talet utövas cheerleading som tävlingsinriktad sport i Sverige. För en svensk publik hade cheerleading dessförinnan blivit känt genom amerikanska filmer, vilka dock inte alltid ger, och kanske inte heller avser att ge, en rättvis bild av sporten.

Historia

Cheerleading utvecklades vid amerikanska universitet från slutet av 1800-talet. Ursprungligen var utövarna män och deras insats bestod av att leda hemmapublikens hejaramsor vid idrottsevenemang. Exempelvis var USA:s tidigare president George W. Bush cheerleader som student vid Yale[1].

Gradvis kom dock kvinnor att delta, och under efterkrigstiden har cheerleading fått sin moderna utformning med unga kvinnor som kombinerar avancerade trick, uppseendeväckande kostymering och hejaramsor. Cheerleading har därefter etablerats som en fristående sport med egna tävlingar.

Cheerleading idag

Cheerleading kan beskådas som "hejarklacksledning" vid matcher i de flesta lagsporter och även vid speciella cheerleadingtävlingar. Ett tävlingsprogram är två och en halv minuter långt och utförs på en speciell cheerleadingmatta framför domare. Varje lag har en egen specialgjord tävlingsmusik som ofta är en mix av olika låtar i högt tempo. Cheerleading är en blandning av bygg (stunts) och mänskliga pyramider, gymnastik, hopp, dans och ramsor. Viktiga moment är:

  • Stunt - även kallat bygg och är lyft som av utförs av 2-5 personer. Vanligast är att en byggrupp består av en topp som lyfts eller kastas, två baser som lyfter varsin fot och en bakperson som håller i vaderna på toppen (en framperson som stödjer stuntet framifrån förekommer i de lägre klasserna). Exempel på stunts är lib (liberty) på ett ben med fribenet i olika svåra positioner och även basket toss, där utövarna med hjälp av en speciell teknik kan kasta upp en flygare (flyer/topp) flera meter upp i luften, där hon eller han utför gymnastiska moment eller akrobatiska konster.
  • Pyramider - består av två eller flera sammankopplade stunts och kan vara i flera våningar.
  • Tumbling – gymnastik
  • Dans – en del av programmet dominerat av dans (speciella och skarpa armrörelser)
  • Hopp – till exempel spread eagle/x-hopp och toe touch
  • Ramsa – även kallat cheer eller chant, innehåller ofta lagets namn eller färger. Gör det för att peppa publiken att jubla mer.

Lexikon

  • Arabesque: rakt ben bakom kroppen med helst rak rygg
  • Bow and arrow: benet rakt upp med handen om benet
  • Elevator/prep/double base: två basar med en flyer vid axelhöjd
  • Heelstretch: foten framför kroppen med hjälp av handen på hälen
  • High/extension: två basar med en flyer över huvudet
  • Lib: när man står på ett ben på någon annan persons axlar
  • Needle: rakt ben bakom kroppen
  • Scorpion: benet bakom kroppen med foten över huvudet

Rörelsemönstret utgörs av skarpt avgränsade och spända rörelser och kan, när det framförs rätt, jämföras med en serie stillbilder. Dansen framförs i högt tempo till taktfast och snabb musik. De flesta svenska utövarna av cheerleading är idag kvinnor, men varje år dyker det upp allt mer manliga utövare i s.k. mixade lag med herrar och damer.

I Sverige anordnas årligen DM (distriktsmästerskap), SM (sverigemästerskap) och RM (riksmästerskap) i cheerleading och cheerdans. Inom cheerdans används färgglada pompoms/poms för att förstärka rörelserna. Idag finns det totalt 12 tävlingsklasser i cheerleading.

Spotter

En spotter är en säkerhetsperson som ej tillhör själva laget utan endast är där som extra säkerhet. I fall ett byggande lag ej själva skulle ha möjlighet att upprätthålla sin topp går spotters in och fångar upp den som faller. När tävling sker i Svenska Cheerleaderförbundets regi, måste spotters alltid finnas på plats när byggande lag tävlar. Spotters i Sverige utses av Svenska Cheerleaderförbundet.

Föreningar i Sverige som utövar cheerleading (urval)

Se även

Noter

Externa länkar