Chimär

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Denna artikel behandlar begreppet chimär inom biologin. "Chimär" kan även vara synonym till illusion, fantasi, synvilla, inbillning, falsk föreställning, orimlighet. För den mytologiska varelsen, se chimaira.
Ett exempel på en chimär. På bilden ser man tydlig skillnad i musens yttre utseende. Musen till vänster är den chimäriska musens avkommor.

Chimär (av franska chimère, "hjärnspöke", "fantasifoster", ytterst av grekiska chímaira, "get") är inom botaniken en växt där två olika vävnader växt samman, en ymphybrid, och inom zoologi och medicin en individ med celler från två genetiskt olika individer. Chimärer kan ibland misstolkas som mosaiker (genetik), då de båda innehåller två distinkt olika celltyper. Det som skiljer de olika fallen åt är att en mosaik framkommer från en och samma zygot och inte två olika (som varit involverade i en sexuell reproduktion).

Vid transplantation av till exempel benmärg är målet att den nya benmärgen ska börja producera vita blodkroppar. Hittar man både patientens egna celler och celler från den transplanterade benmärgen har man en chimär. På sikt kommer de vita blodkropparna från den nya benmärgen att ha ersatt patientens egna celler.

En klar definition på fenomenet Chimär[1] och hur man kan skilja chimärer från exempelvis hybrider är genom de egenskaper som en chimär visar till skillnad från andra genetiskt blandade varelser (som hybrider). En chimär har väldigt distinkta delar från dess biologiska föräldrar som visas antingen visuellt på dess hud eller skillnader man kan finna inom organismen. När det kommer till den naturliga förekomsten av chimärer är den ytterst ovanlig, till skillnad från hybrider[2] som oftast är en korsning/blandras inom arten eller mellan olika arter.

Chimärism[redigera | redigera wikitext]

Den vetenskapliga termen för chimär skiljer sig inte mycket från det trehövdade monstret Chimaira i den grekiska mytologin. Besten beskrivs bestå av tre djur, en get, en orm och ett lejon.[3]

Även om en sådan varelse aldrig har bevisats existera finns det idag organismer och vid mycket sällsynta fall fenomen som kan ändra vissa grundegenskaper i blodomlopp på nötkreaturer (detta kallas freemartin [4] vilket är en form av chimerism). Det förekommer också chimärism i människan, men den är relativt liten och obetydlig. Eftersom den förekommer på ett så litet plan så faller den under kategorin Mikrochimärism.[5]

Freemartin[redigera | redigera wikitext]

Inom det biologiska fältet betyder chimerism att en organism består av celler från två olika zygoter. Fenomenet freemartin har endast observerats hos infertila (ej fungerande äggstockar), kvinnliga nötkreaturer som visar maskulint uppförande. Detta är på grund av att honan delat blodflöde med en manlig tvilling. Vid detta ovanliga tillstånd så kan honan bli infertil vid födsel på grund av denna delade blodcirkulation.

En annan intressant observation man har gjort vid studier av freemartin's är att när blodcirkulationen delas mellan de två olika tvillingarna är att de kan blanda sin blodtyp med varandra. Mängden av den delade blodtypen är inte jättestor (uppemot 5%) och ovanlig. Detta har lett till upptäckter till att förstå organismers immunologiska tolerans.

Mikrochimärism[redigera | redigera wikitext]

Det finns även chimärism i människan, som till skillnad från de andra förekomsterna av chimärism, är ganska vanlig. Studien om moder och foster chimärism av Dr. Lee Nelson (31:03-31:30 http://www.youtube.com/watch?v=8tKvaZtf9j8) är en studie som påvisar uppkomsten av en annan individs celler i din egen kropp (som kommer från modern). Detta uppstår när modern är gravid och fostret fortfarande är kvar i livmodern. Den exakta skillnaden mellan cellernas observerbara egenskaper är fortfarande inte kända. Det finns vissa dokumenterade som olika immuna härstamningar.[6]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Henry T. Greely (2003). ”Defining Chimeras... and Chimeric Concerns”. The American Journal of Bioethics "3" (3): sid. 17-20. http://muse.jhu.edu/login?auth=0&type=summary&url=/journals/american_journal_of_bioethics/v003/3.3greely.html. Läst 20 maj 2013. 
  2. ^ ”Hybrid_(biology)”. http://en.wikipedia.org/wiki/Hybrid_(biology). Läst 20 maj 2013. 
  3. ^ Graves, Robert (1955). The Greek Myths. Baltimore: Penguin. sid. 252-256 
  4. ^ J. Nowacka, M. Switonski, M.Mackowski, E. Slota, A. Radko, T.Zabek, K. Urbaniak (2004). ”The ambiguity of freemartinism diagnosis in cattle revealed by cytogenetic and molecular techniques”. Czech J. Anim. Sci. "6" (49): sid. 239-243. http://www.agriculturejournals.cz/publicFiles/53211.pdf. Läst 20 maj 2013. 
  5. ^ ”Microchimerism”. http://en.wikipedia.org/wiki/Microchimerism. Läst 21 maj 2013. 
  6. ^ Pritchard S, Wick HC, Slonim DK, Johnson KL, Bianchi DW. ”Comprehensive analysis of genes expressed by rare microchimeric fetal cells in the maternal mouse lung.”. Biology of Reproduction. http://www.biolreprod.org/content/87/2/42.long. Läst 20 maj 2013. 

http://en.wikipedia.org/wiki/Mosaic_(genetics) http://www.youtube.com/watch?v=8tKvaZtf9j8