Det flippade klassrummet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Exempel på film som används för att flippa klassrummet: Hur man använder Wikipedias sandlåda

Det flippade klassrummet (eng. the flipped classroom) är en form av "blended learning" med stark tonvikt på att använda sig av digitala verktyg. Modellen innebär att läraren vänder på de traditionella begreppen genom att ge webbaserade genomgångar som hemläxa istället för den traditionella föreläsningen i klassrummet, vilket ger tid och utrymme i klassrummet för mer laborativt arbete. Modellen kallas också för det omvända klassrummet.

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Inför ett moment förbereder läraren det centrala innehållet med genomgångsmaterial i form av till exempel en videofilm, wiki, podcast eller text på en blogg. Alternativt används ett färdigställt material. Eleverna får sedan i uppgift att gå igenom materialet så många gånger de behöver för att ta till sig innehållet före nästa lektion. Detta innebär att lektionen kan ägnas åt fördjupning, analys, individuell anpassning samt feedback. Studier har visat att metoden kan leda till markanta förbättringar i elevresultat.[1] Modellen att flippa klassrummet har blivit så utspridd att filmade genomgångar för att kunna flippa klassrummet numera finns tillgängliga inom i princip samtliga skolämnen.

Det flippade klassrummet innebär ett större ansvar för eleven att aktivt ta del av undervisningen. Det innebär också att läraren kan använda det frigjorda utrymmet på lektionstid till pedagogiskt väl genomtänkta aktiviteter åt eleverna. Jackie Gerstein beskriver det flippade klassrummet som ett initiativ av pedagogen med ”experiential engagement” (i klassrummet) och ”concept exploration” (online-innehåll) som leder till ett elevgenererat meningsinnehåll, demonstration och skapande.[2]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Professor Eric Mazur började använda instruktionsfilm när han undervisade på Harvard under 1990-talet.[3] År 2004 startade Khan Academy[4] och arbetssättet blev tillgängligare även för ”secondary education” (gymnasiet) i USA. Andra som har arbetat länge med det flippade klassrummet är Jonathan Bergmann och Aaron Sams.[5] Bergmann och Sams har skrivit boken Flip Your Classroom - Reach Every Student in Every Class Every Day.

För- och nackdelar[redigera | redigera wikitext]

Det finns mycket diskussion kring det flippade klassrummet. Fördelarna är bland annat att eleverna får möjlighet att lära sig i sin egen takt, de har hela tiden tillgång till genomgångar (vilket ger möjlighet att upprepa en föreläsning så ofta de vill) och tid för verkligt och ett fördjupat arbete i klassrummet. Förespråkarna hävdar att ett flippat klassrum har potential att engagera eleverna även i andra områden än just det ämne som är flippat. De är närvarande och blir medvetna om sitt eget kunskapsinhämtande genom en konstruktivistisk inlärningsmodell. Motståndarna till att flippa klassrummet visar på att elevernas eventuella avsaknad av internetuppkoppling eller dator hemma blir en svårighet och att modellen enbart innebär en förflyttning av dåliga föreläsningar i klassrummet till webben. Det skulle också innebära tidsbrist för elever hemma om alla ämnen är flippade, eftersom de inte skulle hinna se alla filmer i alla ämnen.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Knewton
  2. ^ Gerstein, Jackie. ”The Flipped Classroom Model: A Full Picture”. The Flipped Classroom Model: A Full Picture. http://usergeneratededucation.wordpress.com/2011/06/13/the-flipped-classroom-model-a-full-picture/. Läst 20 december 2012. 
  3. ^ Eric Mazur Harvard Magazine
  4. ^ Khan Academy
  5. ^ Jonathan Bergmann och Aaron Sams

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Bergman N J, Sams A, Bergmann J: Flip your classroom, International Society for Technology in Education (2012), ISBN 1564843157
  • Barker, Daniel: Flipped Classroom - det omvända arbetssättet, Natur & Kultur (2013), ISBN 9789127434424

Nätbaserade källor[redigera | redigera wikitext]