Sociala medier
Sociala medier (singular: socialt medium) betecknar aktiviteter som kombinerar teknik, social interaktion och användargenererat innehåll. Uttrycket används om webb 2.0-webbplatser, där de mest kända exemplen är Facebook, Twitter, Linkedin och Google+. Det kan även innefatta andra Internetforum, sociala nätverk, bloggar, wikier, gruppvara (datorprogramvara för samarbete i grupper), poddradio och artikelkommentarer.
En annan definition är ”Sociala medier är demokratisering av innehåll och förståelse för den roll människor spelar i arbetet med att inte bara läsa och sprida information, utan också hur de delar och skapar innehåll för andra att delta i.”[1]
En tredje spridd definition är "Sociala medier definieras av de miljontals samtal som sker på webben varje dag, samt konsten för hur de förs."[2]
Innehåll |
Användning [redigera]
Idag använder många företag och organisationer sociala medier för att kommunicera med sina målgrupper, eftersom det är ett snabbt och enkelt sätt att nå fram och skapa en dialog. Den populäraste metoden för att marknadsföra i sociala medier är viral marknadsföring.
Det relaterade begreppet socialt nätverk är ibland ett informationstekniskt begrepp synonymt med sociala medier, ibland ett sociologiskt begrepp som åsyftar mänskliga kontaktnät generellt.
Sociala medier är ett nytt och växande verktyg inom marknadsföring.
Exempel på sociala medieverktyg [redigera]
- Wiki – wiki är hawaiiska och betyder snabb. En wiki är en interaktiv sida som tillåter att flera samtidigt, med delat ansvar, hjälps åt med skapandet och sidans underhåll. Den mest kända wikin är uppslagsverket Wikipedia som har över 2 miljoner artiklar. Då wikier är av användargenererad natur används de ofta vid ”collaborative websites” och communities. Bo Leuf beskriver i artikeln The wiki way: "Quick collaboration on the web"
- ”Wiki inbjuder alla användare att bidra med eget innehåll utifrån enklaste möjliga startsida. Wiki underlättar ämnesassociationerna genom att göra det enkelt att länka olika ämnens sidor inbördes emellan”
- Blogg – en blogg är en webbplats som vanligtvis drivs av en eller flera individer och där innehållet uppdateras i omvänd kronologisk ordning. Karaktärsmässigt finns det många olika bloggar då de inte är låsta innehållsmässigt utan kan vara allmängiltiga eller nischade i sin natur. De kan även vara av personlig karaktär eller kommersiella som företagsbloggar. En kollektiv benämning på bloggar som i nätverk är bloggosfären.
- Bloggsökmotorer – används för sökningar inom bloggosfären. Technorati är en bloggsökmotor, som indexerar drygt 1 miljon bloggar. En annan är Twingly från Linköping, som indexerar 55 miljoner bloggar, huvudsakligen från Europa.
- Mikrobloggar – mikrobloggaren skriver korta meddelanden i realtid, som läses av personer som är följare. Liksom vanliga bloggare delar mikrobloggaren med sig av vad den gör, tänker, läser, observerar, lär eller anser. Brian Solis ger mikrobloggning definitionen:
- ”Any form of concentrated content created using social tools that broadcast voice, video, images, or text to friends and followers within dedicated Web and mobile communities”[3]
- Mikrobloggning liknar bloggning i den bemärkelsen att användaren uppdaterar sin status. En skillnad är dock längden per bloggpost. Inom mikromedia används oftast högst 140 tecken per meddelande. Språket som förmedlas påverkas även det, då ett begränsat antal ord bidrar till kortare och mer koncisa budskap. Mikrobloggning skapar ett nytt paradigm inom konversationer i den bemärkelsen att det påverkar hur vi kommunicerar med varandra. Jeremiah Owyang som 2007 myntade uttrycket ”Media Snackers” beskriver att en ”Media Snacker” är någon som konsumerar eller delar de allt kortare budskapen. Möjligheten till att kommentera finns på samma sätt som inom bloggarna men på ett kortare och mer koncist sätt.
- Twitter är i dagsläget den största mikrobloggtjänsten.
- Sociala bokmärken – är en metod för att lagra, organisera och hantera bokmärken från webbsidor med hjälp av metadata, vanligen i form av så kallad taggning. I folkmun kallas det även social taggning då användare sparar sökord till sidor på sociala bokmärkesajter, till exempel Delicious eller diigo. Dessa bokmärken kan sparas privat, delas publikt eller inom en mindre grupp, för att sedan kategoriseras efter popularitet eller inkluderas i sökmotorer för taggar. Ett annat ord för sociala taggar är ”folksonomi”, en sammandragning av ”folk” och ”taxonomi”. Folksonomi har till skillnad från andra klassificeringssystem ett ”bottom-up-perspektiv” då materialet inte kategoriseras av experter, utan av skapare och användare.
- Sociala nätverkstjänster – är digitala platser, så kallade online communities, som underlättar kommunikation inom mänskliga sociala nätverk. Medlemmar skapar profiler, knyter band med andra och utforskar gemensamma intressen och andras aktiviteter. Kommunikation mellan medlemmar sker genom statusuppdateringar eller via meddelanden. Många sociala nätverk har blivit plattformar som möjliggör användande av mini-applikationer (plugins), dessa utökar möjligheterna vad vänner kan göra sinsemellan. Facebook är idag den största webbcommunityn i världen med cirka 1,11 miljarder användare världen över enligt den senaste undersökningen (Mars 2013). I denna stund har företaget de mest avancerade positionerings- och segmenteringsvariablerna.
- Sociala nätverksaggregatorer – är tjänster som tillåter att innehållet från flera sociala nätverk samlas till en gemensam plats. Till exempel kan statusuppdateringar från flera nätverk integreras till ett nätverk, vilket underlättar för användaren då antalet inloggningar reduceras till en. Tanken är att en aggregator ska underlätta organiseringen och användandet av sociala nätverkssidor.
- Sociala nyheter – refererar till sidor där användare röstar på nyheter eller länkar utifrån dess nyhetsvärde. Webbsajter som Digg har vunnit popularitet då en viss demokratisering skett av nyheter. Maktförhållandet har förskjutits ifrån journalister till folket. Nyhetssidor som Google News baseras utifrån nyheters inbördes ranking så kallad pagerank där de med bäst ranking hamnar överst på sidan.
- Internetforum – är i dess enklaste form en digital anslagstavla där folk med gemensamma intressen kan byta åsikter med varandra.
- Platsbaserade sociala nätverk – uppbyggt kring geografisk lokalisering. Användare ”checkar in” på den platsen de befinner sig och skriver meddelanden eller laddar upp bilder.
- RSS (Really Simple Syndication) – Ett RSS-flöde publicerar information från blogginlägg, nyheter ljud eller bild i ett standardiserat format. RSS-flöden är vanligt förekommande inom bloggosfären för att dela information mellan bloggare.
Kritik [redigera]
I boken Alone Together av Sherry Turkle argumenterar hon för hur sociala medier för oss närmre varandra i den virtuella världen, men även kan ha en negativ verkan på social interaktion i utanför det digitala rummet. Turkle uttrycker en oro över hur sociala medier kan bidra till en objektifiering av individen, samt varnar för hur ständig uppkoppling kan medföra ökade stressnivåer.[4]
Se även [redigera]
Referenser [redigera]
- ^ "Sociala medier - verktyg för skolutveckling". Datorn i Utbildningen 2/12. Läst 2012-10-15.
- ^ "Sociala medier". Kameweb.se. Läst 2012-10-15.
- ^ Solis, Brian (2007-10-30):"MicroMedia Paves the Way for Macro Influence". Briansolis.com. Läst 2012-10-15. (engelska)
- ^ Turkle, Sherry (2011). Alone together why we expect more from technology and less from each other (utgåva Library ed.). Old Saybrook, Conn.: Tantor. ISBN 1452631913
