Detektor (järnväg)

Från Wikipedia

Detektor (järnväg) är en detektor placerad utmed järnvägsspår eller ombord på ett tåg för att upptäcka begynnande eller inträffade felaktigheter i spåret eller på ett tåg som passerar.

Exempel

Exempel på felaktigheter som kan detekteras:

  • Varmgång i lager. Utnyttjar värmestrålning som kommer från lagerboxarna utanför hjulen och som avviker från omgivningen. Se video på Youtube från Hölövägen väster om Järna: [1]
  • Bromsfel (tjuvbromsning). Utnyttjar värmestrålningen från hjulringarna. Ofta kombinerat med varmgångsdetektion.
  • Skador på järnvägshjulen. Plattor från hjullåsningar. Utnyttjar vibrationer i rälsen.
  • Strömavtagare. Genom att fotografera slitskenan och göra bildanalys kan anomalier upptäckas. Genom att mäta upphöjningen av kontaktledningen kan tryckkraften kontrolleras.
En detektorkamera på Riddarholmen i Stockholm för att kontrollera kolgrafitskenan på strömavtagarna. Samma utrustning som tidigare hastighetskameror på vägarna. Syns liggande horisontellt på brostaketet ovanför tåget. En radar ser när en strömavtagare passerar och utlöser ett blixtfoto som sänds till en dator för bildanalys och ev. larm.

Man kan även säga att tidigare system haft detektorfunktioner inbyggda:

  • Rälsbrott. Spårledningarna är så konstruerade att ett rälsbrott sannolikt tolkas som "hinder" på spåret och nödbromsar ankommande tåg (ATC-baliser).
  • ATC-fel ger vanligtvis varning direkt till föraren vid passage en balisgrupp så att föraren kan stoppa tåget.
  • Växlarnas lägesindikatorer som larmar om växeltungorna inte ligger i rätt läge.

Resultat

Larmen från detektorerna används på två sätt:

  • Direkt larm till tågklareraren som kan stoppa tåget omedelbart eller vid nästa station.
  • Skapa statistik som kan ge upphov till kvalitetsförbättringar och larma vid oroande trender.

Detektorer är även en viktiga komponenter i det man från 2000-talet började kalla intelligenta godståg.

Detektorer för järnvägar bedöms av Banverket som viktiga för att på sikt höja kvaliteten ([2]). I slutet av 2009 har man ca 160 detektorer.

Se även