Tågklarerare

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Tågklarerare i Ulriksfors.

Tågklarerare är en tjänstemanjärnväg, med uppgift att övervaka tågens rörelser. En tågklarerare kan arbeta lokalt på en station som lokaltågklarerare, eller på en trafikledningscentral som fjärrtågklarerare. En lokaltågklarerare sköter i allt väsentligt samma sysslor som en stationsinspektor, stins, handhade förr. En stor skillnad mellan stinsen och tågklareraren idag är var de är/var anställda. Stinsen var anställd av samma företag som körde tågen (vanligtvis SJ). Idag är tågklarerare anställda av myndigheten Trafikverkets (tidigare Banverkets) avdelning trafik, som upplåter spåren åt SJ m.fl. tågoperatörer. Se vidare på Säkerhetssystem.

Arbetsbeskrivning[redigera | redigera wikitext]

En tågklarerare ansvarar för att tidtabellen och tågordningen hålls och är den som bedömer vilka åtgärder som bör göras vid avvikelser i tågtrafiken. Via ställverk övervakar och styr tågklareraren spårväxlar och ljussignaler för att leda tågtrafiken. När tågtrafiken går enligt plan är arbetet till stor del ett övervakningsarbete. Vid avvikelser kan arbetssituationen bli stressig. Tågklareraren ansvarar också för att säkerheten upprätthålls vid arbeten på spåren och att trafiksäkerhetsbestämmelser tillämpas. Arbetet innebär skift- samt helgtjänstgöring.

Enligt Trafikverket är bra egenskaper inom tågklareraryrket: stresstålighet, omdöme, samarbetsförmåga och att kunna arbeta självständigt. Jobbet ställer stora krav på förmåga att göra många saker samtidigt och att lösa problem. Man ska ha god förmåga att uttrycka sig i tal och skrift. Trafikverket säger att de fäster stor vikt vid personlig mognad och förmåga att snabbt kunna ställa om från lugna till stressiga arbetssituationer. En tågklarerare ska ha gymnasiekompetens samt arbetslivserfarenhet (men det står inte om vad).

Driftledningscentraler[redigera | redigera wikitext]

Runt om i landet har Trafikverket driftledningscentraler tillhörande driftledningsområden där fjärrtågklarerare, tågledare samt eldriftsledare övervakar tågtrafiken ute på linjen. Driftcentralen ger också trafikinformation genom skyltar/monitorer och högtalare på stationer. Driftledningscentralerna samt dess geografiska driftledningsområden är placerade på följande platser med början i söder.

Malmö
Övervakar bland annat tågtrafiken på Södra stambanan upp till Mjölby samt Västkustbanan upp till Halmstad och Kust till kust-banan mellan Värnamo och Kalmar/Karlskrona. Även Stångådalsbanan samt Blekinge kustbana ingår i driftområde Malmö.
Göteborg
Övervakar bland annat tågtrafiken på Västra stambanan till Skövde samt Kust till kust-banan från Göteborg till Värnamo. Andra linjer som styrs från Göteborg är tex Norge/Vänerbanan och Bohusbanan. Även Västkustbanan mellan Göteborg och Halmstad ingår i driftområde Göteborg.
Norrköping
Övervakar främst tågtrafiken längs med Södra stambanan från Mjölby till Katrineholm samt Nyköpingsbanan och Svealandsbanan. Även Järnvägslinjen Sala–Oxelösund mellan Oxelösund och Kolbäck samt Tjustbanan ingår i driftområde Norrköping.
Hallsberg
Övervakar bland annat tågtrafiken längsmed Västra Stambanan från Skövde till Katrineholm. Godsstråket genom Bergslagen från Mjölby till Frövi samt Mälarbanan mellan Örebro och Jäders bruk. Även Värmlandsbanan och Bergslagsbanan mellan Frövi och Borlänge ingår i driftområde Hallsberg.
Stockholm
Driftledningsområde Stockholm omfattar bland annat Västra stambanan från Katrineholm till Stockholm. Mälarbanan från Jäders bruk till Stockholm. Ostkustbanan från Stockholm till Uppsala samt Dalabanan från Uppsala till Avesta Krylbo. Även Nynäsbanan, Värtabanan samt en del av Järnvägslinjen Sala–Oxelösund ingår i driftområde Stockholm.
Gävle
Övervakar bland annat tågtrafiken på Ostkustbanan mellan Uppsala och Sundsvall. Norra Stambanan mellan Gävle och Ljusdal. Dalabanan mellan Avesta Krylbo och Mora
Ånge
Övervakar tågtrafiken längs med Mittbanan mellan Sundsvall och Storlien samt Norra Stambanan mellan Ljusdal och Ånge samt Stambanan genom övre Norrland mellan Ånge och Vännäs. Botniabanan ingår i driftområde Ånge liksom Järnvägslinjen Forsmo-Hoting samt Järnvägslinjen Vännäs–Umeå–Holmsund.
Boden
Övervakar tågtrafiken längs med hela Malmbanan. I driftområde Boden ingår även Stambanan genom Övre Norrland från Vännäs till Boden liksom Haparandabanan och Piteåbanan.

Driftledningscentralen i Stockholm med tillhörande driftledningsområde Stockholm är störst med flest tågklarerare samt den mest omfattande persontrafiken. Driftledningscentralen i Hallsberg har den mest omfattande godstrafiken. Störst geografisk utsträckning har driftledningscentralen i Boden som hanterar samtlig tågtrafik i norra Sverige.

Utöver driftledningscentralerna är flertalet stora järnvägsknutar bevakade av en lokal tågklarerare trots att knutpunkten i många fall ligger längs med en sträcka som styrs av en fjärrtågklarerare. Anledningen till detta är att det i många fall är såpass omfattande tågtrafik och växling på orterna att enbart en fjärrtågklarare inte hinner med att styra trafiken och dess tågrörelser. Exempel på sådana är Nässjö, Alvesta och Kil.

Banor där tågklarerare idag finns ute på stationerna och manuellt vinkar av tågen på "klassiskt" sätt med hjälp av Tåganmälan blir färre och färre. Ett exempel på en sådan så kallad TAM-sträcka är Norra Bohusbanan. Några andra banor är Västerdalsbanan samt Viskadalsbanan. Dessa banor kommer inom en snar framtid att få det nya, europeiska standardiserade säkerhetssystemet ERTMS och därmed försvinner systemet med Tåganmälan helt, och sköts istället via bland annat GSM-R-nätet.

Lokalbevakade stationer[redigera | redigera wikitext]

Detta är en lista över järnvägsstationer i Sverige som under Tågplan 2013 lokalbevakas regelbundet.

Driftledningsområde Malmö
Driftledningsområde Göteborg
Driftledningsområde Norrköping

Intet

Driftledningsområde Hallsberg
Driftledningsområde Stockholm

Intet

Driftledningsområde Gävle
Driftledningsområde Ånge
Driftledningsområde Boden

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Banverkets söka jobb-sidor
  • Trafikverkets Rikskarta över samtliga driftområden och dess driftledningscentraler
  • Trafikverkets dokument: Verksamhetssystemet Föreskrift BVF 1936
  • Trafikverkets föreskrifter BVF941M, BVF941G, BVF941H, BVF941Gä, BVF941Åg samt BVF941Bdn