Emanuel Morbeck

Från Wikipedia
Morbeck (stående) med föräldrar och systrar cirka 1905.

Karl Gustaf Emanuel Morbeck, ursprungligen Mattsson, född 15 september 1875 i Uppsala, död där 24 februari 1958, var en svensk arabist och präst. Han var son till Gustaf Mattsson.

Morbeck blev filosofie kandidat 1898, filosofie licentiat 1909, filosofie doktor i Uppsala 1910 på avhandlingen Études phonologiques sur le dialecte arabe vulgaire de Beyrouth (under namnet Emanuel Mattsson) och var docent i arabiska språket där 1910–1933. PÅ 1910-talet var han inblandad i en akademisk strid, den så kallade Myhrmanska saken och på 1920-talet försökte Emanuel Linderholm förgäves få honom utnämnd till professor i gamla testamentets exegetik i Uppsala[1].

Morbeck prästvigdes för Västerås stift 1929, blev kyrkoadjunkt i Grangärde församling 1931, teologie doktor 1933, var kyrkoherde i Stora Malms församling 1933–1946 och inspektor vid samrealskolan i Katrineholm från 1934.

Han gifte sig med Berta Eriksson (1879–1953) och fick med henne en dotter.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Hebreisk grammatik Uppsala 1915, 1919 & 1923
  • Ett akademiskt pekoral : Sven Linder: Studier till Gamla testamentets föreställningar om anden : jämte bilagor: yttranden av professorerna Hölscher, Marburg och Zetterstéen, Uppsala / Em. Morbeck Uppsala 1927
  • Griftetal vid ... friherre Carl Gotthard Bondes jordfästning i Stora Malms kyrka den 5 aug. 1937 Katrineholm 1937

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Oloph Bexell, Teologiska fakulteten vid Uppsala universitet 1916–2000. Historiska studier. (Acta Universitatis Upsaliensis. Skrifter rörande Uppsala universitet. C. Organisation och historia 120), Uppsala 2021, s. 185–187.
  • Carl Frängsmyr, Uppsala universitets historia 1852–1916 band 2 ( Uppsala universitets historia 1793–2000, 2:2. . Acta Universitatis Upsaliensis. Studier rörande Uppsala universitet. C. Organisation och historia 87:2.) Uppsala 2010.
  • Morbeck, Karl Gustaf Emanuel i Håkan Theodor Ohlsson, Biografisk matrikel över Svenska kyrkans prästerskap (1934)
  • Vem är vem?. Svealandsdelen (1947), sid. 565.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Frängsmyr 2010, s. 168–171, Bexell 2021 s. 185