Entalpi

För ett termodynamiskt system är entalpi ett mått på summan av den inre energin och produkten av trycket och dess volym enligt

$H = U + pV \,$

där H är entalpin, U den inre energin, p är trycket och V volymen. Entalpin kan liksom den interna energin inte mätas direkt; det är endast meningsfullt att räkna på relativa entalpier Δ$H = H-H_{ref}$.

Entalpi har införts därför att det är en bekväm storhet att arbeta med vid konstanta tryck vid vilka gäller

$\mathrm{d}H = \mathrm{d}q = C_p\,\mathrm{d}T$

där den sista likheten gäller i frånvaro av fasövergångar. Ändringen i entalpi är alltså lika med den tillförda värmemängden.

Bildningsentalpi anger den mängd entalpi som behöver tillföras för att bilda en förening från dess grundläggande beståndsdelar. Bildningsentalpin kan fås genom att bindningsentalpierna för föreningen adderas ihop.

Smältentalpi anger den mängd entalpi som behövs för att få ett ämne att gå från fast till flytande fas, analogt med ångbildningsentalpi, som talar om hur mycket entalpi som behöver tillföras för att ämnet skall gå från flytande- till gasfas.

Förbränningsentalpi är den värmemängd som utvecklas när en mol av ett ämne förbränns i syre vid konstant tryck.

Ett väldigt förenklat exempel är is. Is kräver tillförsel av entalpi (kanske i form av värme) för att bryta upp bindingarna mellan vattenmolekylerna. Paradoxalt nog är det "bekvämast" för vattnet att vara i isform vid temperaturer under fryspunkten.

En process i vilken entalpin är konstant kallas isentalpisk.

Se även

• Exoterm
• Endoterm