Erik Brandt (politiker, 1884–1955)
| Erik Brandt | |
Riksdagsledamot
| |
| Tid i befattningen 1938–1943 | |
| Född | Erik Gottfrid Christian Brandt 31 augusti 1884 Borrby, Kristianstads län, |
|---|---|
| Död | 22 oktober 1955 (72 år) Stora Tuna församling, Kopparbergs län |
| Nationalitet | Svensk |
| Politiskt parti | Socialdemokraterna |
Erik Gottfrid Christian Brandt, född 31 augusti 1884 i Borrby, Kristianstads län, död 22 oktober 1955 i Stora Tuna församling, Kopparbergs län,[1] var en svensk socialdemokratisk politiker. Han var ledamot av Sveriges riksdags första kammare 1938-1943. Han var folkskoleinspektör till yrket.
Brandt blev mest känd för att ha nominerat Adolf Hitler till Nobels fredspris 1939[2]. Nomineringen var inte avsedd att övervägas på allvar utan skedde i protest mot nomineringen av Neville Chamberlain. Under andra världskriget tog Brandt bestämt avstånd från Nazitysklands politik.[3][4]
Referenser
- ^ Sveriges dödbok 1901–2009, DVD‐ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010): Brandt, Erik Gottfrid Christian
- ^ Tiden nr. 2, 28 febr. 1939
- ^ Dagens Nyheter: "Hitler nominerades till fredspriset"
- ^ Hexmasters Faktoider om Hitler och fredspriset
Se även
- Erik Brandt (politiker, 1905–1982), socialdemokratisk riksdagsman från Örebro län, i riksdagen 1941–1973.
