Förmyndare

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

En förmyndare företräder en omyndig person i rättsliga sammanhang. Det vanligaste exemplet är att föräldrar vanligen fungerar som sina omyndiga barns förmyndare. Det kan även röra sig om en ärftlig position som erhålls innan mottagaren blivit myndig. En regent som ännu inte är myndig har historiskt ibland erhållit förmyndare, ofta i form av ett råd.

Förmyndarskap reglereras i Sverige i 10 kap Föräldrabalken.[1] Sedan omyndighetsförklaring avskaffats i Sverige år 1989, är underåriga barn de enda som har förmyndare. Vanligen är ett barns vårdnadshavare även förmyndare. Om barnets vårdnadshavare själva är underårig eller har förvaltare ska dock en särskild förmyndare för barnet utses av tingsrätten.[2] Om ett barn har mer än en vårdnadshavare, räcker det med att en även är förmyndare; rätten utser då ej en ytterligare förmyndare.

För underåriga syskon skall samma person utses till förmyndare, om inte särskilda skäl talar mot det.[3] Ska efter föräldrarnas död förmyndare förordnas för en underårig och har föräldrarna gett till känna vem de önskar till förmyndare, ska denna person förordnas om det inte är olämpligt.[4] En förmyndare har rätt att på begäran bli entledigad från förmynderskapet.[5] En förmyndare ska entledigas, om förmyndaren gör sig skyldig till missbruk eller försummelse eller om förmyndaren av någon annan orsak inte längre är lämplig som förmyndare.[6]

Det som, för en vuxen, tidigare hette förmyndare heter numera god man eller förvaltare.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ https://lagen.nu/1949:381#K10
  2. ^ https://lagen.nu/1949:381#K10P1
  3. ^ https://lagen.nu/1949:381#K10P6S2
  4. ^ https://lagen.nu/1949:381#K10P7
  5. ^ https://lagen.nu/1949:381#K10P9
  6. ^ https://lagen.nu/1949:381#K10P10